SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1932  
HOSPITAL hos1pita4l, förr äv. HOSPITALE, n. (OPetri Tb. 187 (1527; uppl. 1929) osv.) ((†) r. l. m. OPetri Tb. 258 (1529; uppl. 1929), VDAkt. 1722, nr 335); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (G1R 7: 83 (1530: hospitalen, best.), Därs. 13: 34 (1540) osv.), stundom -er (Östergren (1927)) ((†) -en G1R 8: 294 (1533: Hospitalenen, best.), Schroderus Comenius 625 (1639)).
Ordformer
(hospetal(l) 16791760. hospital (hoss-, hås-, -tael, -tahl) 1526 osv. hospitale 15291537. hospitall (hospithall) 15291643 (: Hospitall käringen))
Etymologi
[jfr fd. hospitale, dan. o. t. hospital; av mlat. hospitale, eg. substantivering i n. sg. av lat. hospitalis, gästfri, gästvänlig, avledn. av hospes, gäst, gästvän (jfr HOSPITALITET, HOSPITANT, HOSPITERA). Jfr SPETAL samt HOTELL]
1) (numera bl. ngn gg i fråga om äldre utländska förh.) klosterhärbärge för vägfarande. Itt tusende .. (pilgrimer blevo) herbergerade och vppeholdne vthi Hospitalet (i Rom). Schroderus Os. III. 2: 361 (1635). Lidforss DQ 2: 619 (1892; i fråga om medeltida spanska förh.).
2) (numera bl. i fråga om äldre l. utländska förh.) (under medeltiden o. början av nyare tiden ofta med ett kloster förenad l. av en klosterorden upprättad, senare genom donationer l. med allmänna medel underhållen) barmhärtighetsinrättning för vård av sjuka, invalider, orkeslösa o. fattiga; sjuk- o. fattigvårdsanstalt; sjukhus, lasarett (i äldsta tid ofta särsk. om sjukhus för spetälska); fattighus, fattigvårdsinrättning; jfr HELGEANDS-HUS, SPETAL. St. Georgii Capal medh Hospitale för spetalst folk. OPetri (c. 1535) i 2Saml. 9: 12. Danwijks Hospital, där som widh denne tijden födas 74 gambla Männ, 158 gambla Qwinnor, och 7 fåkunniga menniskior. HSH 31: 20 (1663). Om Hospitaler och de siukas vård (i fält). PH 5: 3145 (1751). Hospital och barnhus äro de bägge första af staten och på allmänna medel stiftade fattigvårds-anstalter. Geijer I. 6: 95 (1839). Oljelund GrRidd. 31 (1926). — jfr AMIRALITETS-, BÄRGS-, FÄLT-, GARNISONS-, KRIGS-, LÄNS-, MILITÄR-, SJÖMANS-, SOLDAT-, SPETÄLSKE-HOSPITAL m. fl. — särsk. (†) i bild o. bildl. anv. Iagh haar och legadt siwk i samma Hospital .. (dvs.) Iagh haar och försökt samma nödh. Grubb 373 (1665). Och tycktes verlden nu ett allment hospital. Wexionius Vitt. 390 (1683). Cygnæus 1: 298 (1853).
3) vårdanstalt för sinnessjuka; sinnessjukhus; jfr DÅRHUS; i fråga om statens sinnessjukanstalter (i fackligt språk, i sht förr) särsk. om sådan anstalt l. den del av sådan anstalt som mottager o. behandlar ss. botliga ansedda patienter; motsatt: asyl (se d. o. 3). Vårdas på hospital. Sitta på hospitalet. Föras till hospitalet. Kellgren 2: 71 (1777). Hygiea 1850, s. 662. Statens anstalter för sinnessjuke äro: hospital eller kuranstalter och asyler eller vårdanstalter. SFS 1883, nr 63, s. 1. Petrén EpidSj. 122 (1926).
Ssgr: A (numera knappast br.): (2) HOSPITAL-BETJÄNT, m. (†) underordnad tjänsteman vid sjuk- l. fattigvårdsinrättning. VDAkt. 1702, nr 133.
-BRAND, -BRODER, -BYGGNAD, se C.
(2) -FEBER. (†) Den i Sjukhus vanliga Typhus eller Hospital-febern. KrigVAT 1834, s. 579. Tholander Ordl. (c. 1870).
-FÖRESTÅNDARE, se C.
(2) -KÄRING. (†) äldre kvinna som är intagen på (sjuk- l.) fattigvårdsanstalt. ÅngermDomb. 8/7 1643, fol. 212.
(2) -MEDIKUS. (†) sjukhusläkare. CollMedP 1703, s. 225.
-SKEPP, se C.
(2) -STUGA. (†) jfr SJUK-STUGA. Barckhusen Cotossichin 18 (1669).
-STYRELSE, se C.
B (†): HOSPITALE-GODS, se C.
(2) -INTRADER, pl. inkomster som inflyta till sjuk- l. fattigvårdsanstalt. Murenius AV 446 (1660).
-PRÄST, se C.
C: HOSPITALS-AVGIFT~02 l. ~20. särsk. till 3: avgift för patient å sinnessjukhus. SFS 1894, Bih. nr 87, s. 1.
(3) -BETJÄNING. underordnad personal vid sinnessjukhus. SFS 1925, s. 865.
(2) -BIDDARE. (†) person som hade till uppgift att resa omkring i stiftet o. insamla medel till uppehållande av sjuk- o. fattigvårdsanstalterna. KyrkohÅ 1902, s. 111 (1663). Därs. 1914, s. 219 (efter handl. fr. 1640).
(2) -BONDE. (förr) bonde som brukade ”hospitalshemman”. HFinlKamF 1: 107 (1588). Brunius Metr. 296 (1854; efter handl. fr. 1674).
(2) -BRAND. (hospital- 18471921. hospitals- 1833 osv.) (i fråga om ä. förh.) med. jfr BRAND, sbst.1 I 4 b. TLäk. 1833, s. 141. Hospitalsbrand .. en med kallbrand förlöpande sårfeber, som under den förantiseptiska tiden ofta anställde svår förödelse på de kirurgiska sjukhusen. 2NF (1909). LbKir. 1: 482 (1920).
(2) -BRODER. (hospital- 1883. hospitals- 16351882)
1) (mindre br.) medlem av johanniterorden (som hade ett ”hospital” vid Kristus' grav i Jerusalem) l. av helgeandsorden (som särskilt vinnlade sig om fattigvård o. sjukvård). Schroderus Os. 2: 749 (1635; om johanniterriddare). NF 6: 949 (1882; om medlem av helgeandsorden).
2) (†) person som tjänade vid sjuk- l. fattigvårdsinrättning. VDAkt. 1702, nr 318.
(2, 3) -BYGGNAD. (hospital- 1895. hospitals- 1805 osv.) i sht konkret. SthmStCal. 1802, s. 31. NF 19: 194 (1895).
(3) -BYRÅ(N). avdelning (inom medicinalstyrelsen) för sinnessjukvårdsärenden. SvStatskal. 1915, s. 113.
(2) -DEPUTATION. (under 1700-talet) deputation tillsatt av riksdagen för att övervaka ”hospital” o. barnhus; äv. i förb. hospitals- och barnhusdeputation(en). SthmHCal. 1761, s. 69. 2NF 6: 171 (1906).
-DIREKTION. till 3, i ä. tid äv. till 2. Timmermans-Ordens Hospitals-Direction. SthmStCal. 1801, s. 128. Svenson Sinnessj. 75 (1907).
(2) -FARTYG~02 l. ~20. (numera knappast br.) sjömil. lasarettsfartyg. SFS 1900, nr 76, s. 47.
(2) -FOND. särsk. (förr) av Serafimerordensgillet förvaltad fond ur vilken bidrag utgingo till underhåll av sjukvårdsinrättningarna i riket, indragen till statsvärket 1876. Järta 2: 383 (1824). BtRiksdP 1876, I. 1: nr 4, s. 23.
(2) -FYRK. (förr, i Finl.) kam. skatt som utgick till underhåll av de av staten inrättade o. underhållna sjukhusen. LMil. 1: 214 (1683). Bonsdorff Kam. 817 (1833). FFS 1891, nr 22, s. 4.
(2) -FÖRESTÅNDARE~00200. (hospital- 16421829. hospitals- 18561889) (förr) Stiernman Com. 2: 328 (1642). Cavallin Herdam. 3: 267 (1856).
(2) -FÖRESTÅNDERSKA~00200. (förr) VDP 1681, s. 367. VRP 1711, s. 378.
(2) -GODS. (hospitale- 1685. hospitals- 16851869) (förr) kam. jfr -HEMMAN. Noraskog Ark. 5: 259 (1685). Bonsdorff Kam. 126 (1833). Meurman (1846).
(2) -HEMMAN. (förr) kam. hemman (jordbruksfastighet) vars avkastning var anslagen till l. som ägdes av offentlig(t) sjukhus l. fattigvårdsinrättning. RP 16: 223 (1655). FörordnCronoläg. 19/9 1723, s. 4. Förra hospitalshemmanet 1/2 mantal Follinge. SFS 1900, Bih. nr 44, s. 17.
-HJON.
1) (†) till 2: person som är intagen å sjuk- l. fattigvårdsinrättning; sjukhuspatient; fattighjon. VDAkt. 1663, nr 364. Calonius 3: 143 (1793). Auerbach (1909).
2) (numera mindre br.) till 3: patient å sinnessjukhus; stundom: sinnessjuk person i allm.; jfr DÅRHUS-HJON. Dalin (1852). SFS 1925, s. 865.
-INRÄTTNING~020. till 3, i ä. tid äv. till 2. Kongl. Direction öfver Gustaf Adolphs Hospitals-Inrättning. SthmStCal. 1799, s. 110. BtRiksdP 1903, I. 1: nr 35, s. 9 (om sinnessjukhus).
(2) -JORD. (förr) kam. jfr -HEMMAN. LandtmFörordn. 67 (1725). BtRiksdP 1898, I. 1: nr 52, s. 19.
(2, 3) -KYRKA. till sinnessjukhus, förr äv. till sjuk- l. fattigvårdsanstalt hörande kyrka l. kyrksal. Hospitals kyrkan (i Linköping är) helt ny och simpel. Palmstedt Resedagb. 10 (1778). Hagström Herdam. 1: 174 (1897).
(2) -LÄGENHET~200 l. ~002. (förr) kam. jfr -HEMMAN. SFS 1835, nr 61, s. 7. PT 1904, nr 179 A, s. 1.
(3) -LÄKARE. Knorring Axel 2: 175 (1836). Svenson Sinnessj. 75 (1907).
(3) -MÄSSIG. (numera bl. vard.) dårhusmässig (se d. o. 1 o. 2). VDAkt. 1792, nr 379. Rent hospitalsmässiga lyriska utgjutelser. Östergren (1927).
(2) -ORDNING. (förr) författning rörande sjuk- o. fattigvårdsinrättningar (l. sjuk- o. fattigvård). LReg. 214 (1635). Herlitz Stadsförv. 1830 174 (1924).
(2, 3) -PATIENT. patient å sinnessjukhus; förr äv.: sjukhuspatient i allm. VDAkt. 1702, nr 48 (1688). BtRiksdP 1901, 6Hufvudtit. s. 172.
(2, 3) -PERSONAL. personal vid sinnessjukhus; förr äv. allmännare: sjukhuspersonal. KrigVAH 1826, s. 25. FörslReglSjukvFält 1889, s. 121.
(2, 3) -PREDIKANT. vid sinnessjukhus, förr äv. vid sjuk- o. fattigvårdsinrättning anställd prästman. BtÅboH I. 11 —12: 199 (1680). Hagström Herdam. 1: 123 (1897).
(2, 3) -PRÄST. (hospitale- 1661. hospitals- 1624 osv.) (numera mindre br.) jfr -PREDIKANT. BtÅboH I. 1: 180 (1624). Hagström Herdam. 1: 267 (1897). Söderwall Ordb. 2: 468 (1897).
(2) -RÄNTA. (förr) kam. jordränta som var anslagen till underhåll av sjuk- o. fattigvårdsinrättningar (år 1876 indragen till staten, inlöst av jordägarna 1909). BtRiksdP 1883, I. 1: nr 5, s. 31. SFS 1909, nr 68, s. 2.
(2) -SKEPP. (hospital- 17401851. hospitals- 1853) (numera knappast br.) sjömil. lasarettsfartyg. Nordberg C12 2: 245 (1740). Calwagen (1851, 1853).
(2) -SKRÅ. (†) förordning rörande allmänna sjukhus o. fattigvårdsinrättningar. RARP 2: 161 (1635).
(3) -STADGA, r. l. f. stadga för rikets sinnessjukhus (utfärdad första gången år 1858). NF 6: 1539 (1883). Sthm 1: 562 (1897).
(2) -STOCK. (†) kassa avsedd för underhåll av sjuk- o. fattighus. Murenius AV 400 (1658). Därs. 600 (1666).
(2, 3) -STYRELSE. (hospital- 1878. hospitals- 18751903)
1) (förr) myndighet som hade överinseende över sjukvårdsväsendet i riket (innefattande äv. sinnessjukvården); jfr -ÖVERSTYRELSE. Wieselgren Samt. 118 (1875, 1880). NF 3: 36 (1878).
2) styrelse för ett statens sinnessjukhus. SFS 1903, nr 56, s. 15.
(2, 3) -SYSSLOMAN ~002 l. ~200. syssloman vid ett statens sinnessjukhus, i ä. tid äv. vid sjuk- o. fattigvårdsinrättning. KOF II. 2: 451 (c. 1655). AdrKalSthm 1923, s. 123.
(2) -TIONDE. (förr) kam. sjuk- o. fattigvårdsanstalter tillfallande del av tionde. Geijer I. 1: 228 (1845). BtRiksdP 1898, I. 1: nr 52, s. 14.
(2) -TÄLT. (föga br.) mil. sjukhustält. Zilliacus Indiankr. 46 (1898). Hedin Pol 2: 189 (1911).
(3) -VÅRD. vård å sinnessjukhus. Hygiea 1870, Reg. BtRiksdP 1884, 9Hufvudtit. Bil. 7, s. 43.
-VÄSEN l. -VÄSENDE. till 3, i fråga om ä. förh. till 2. BtRStP 1847 48, VIII. 92: 4. Spetälskan, hvaraf Europas hospitalsväsen föranleddes. Frey 1849, s. 553. Svenson Sinnessj. 75 (1907).
(2, 3) -ÖVERSTYRELSE~00200. (förr) = -STYRELSE 1. BtRiksdP 1880, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 15. Därs. 1895, I. 1: nr 2, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content