SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1968  
SISTA sis3ta2, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[substantivering av sg. best. av SIST, adj.]
(ngt vard.)
1) spelt. sista (se SIST, adj. I 1) stick l. giv; äv. om sista stick före slutspelet i besick; jfr SIST, sbst. 2. Hagdahl DBäst. 203 (1885; i besick). När de sista korten i leken delas ut (i kasino), skall given tillkännage detta genom att säga ”båt” eller ”sistan”. Werner o. Sandgren Kortox. 53 (1949).
2) (lätt) slag som utdelas i leken datt (se DATT, sbst.1); vanl. dels ss. utrop då slaget utdelas, dels ss. beteckning för leken; jfr SIST, sbst. 3. Leka sista. Auerbach (1913). (Barnleken) sistan (datten), som numera lekes i en stor mångfald former. FoF 1926, s. 175. Tillhagen (o. Dencker) SvFolklek. 1: 191 (1949; ss. utrop).
Spoiler title
Spoiler content