SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1968  
SIXA sik3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. komma sixanne(s), komma sättande; möjl. till sv. dial. sixa, liten sax, ombildning av SISARE gm anslutning till SAX, sbst.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) saxa (se d. o. 3 a β, β β') l. gå osäkert. Bror Andersson går framåt / med nävar och med trut / och Pettersson föryngras / i förtreten. / Men stackars lille Lundström / han sixar som förut / och ängslas för den stora / kometen. Ferlin Goggl. 18 (1938).
Spoiler title
Spoiler content