SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1969  
SKAG ska4g, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. skag; sannol. till samma stam som föreligger i SKAGE o. med en urspr. bet.: ngt ut- l. framskjutande]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = SKAK, sbst.1 NVedboDomb. Sommart. 1740, § 76.
Spoiler title
Spoiler content