SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKANSA skan3sa2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE (i TILLSKANSANDE), -NING (i TILLSKANSNING).
Ordformer
(skans- (-sz-) 1531 osv. skants- (-tz-) 16821847)
Etymologi
[jfr mlt. schansen, falka (efter ngt), t. schanzen, spela m. m.; avledn. av SKANS, sbst.2; de föreliggande betydelserna torde vara utvecklade ur bet.: spela (svekfullt l. listigt)]
1) (†) i uttr. låta skansa med sig, låta lura sig. Är icke rådh at man slår til fienderna vtan macten är med, Och vm thet gella skulle at man tå icke lata föra wårt folk på större fara, än the Danske göra theris, ath wij icke late skansza med osz. G1R 7: 452 (1531).
2) i förb. SKANSA TILL o. ssgn TILL-SKANSA.
3) [jfr med avs. på bet. LEKA, v. 3 g, med avs. på konstruktionen t. schänzeln, driva med, håna, till schanze (se SKANS, sbst.2)] (†) kurtisera (ngn)? Jagh är och en Son förloradt, / Och haar horat, / Bolat, braskat i Panquet / Dobblat, frotzat, Skökior skantzat, / Medh them dantzat / Och förspilt all saligheet. Gyldenhielm Capt. 213 (1649).
Särsk. förb.: SKANSA TILL10 4. [jfr t. zuschanzen] till 2. jfr tillskansa.
1) (†) i uttr. skansa ngn ngt till, ordna så att ngt överlämnas l. prisges åt ngn, spela ngn ngt i händerna. Den ena Commendanten i (det av turkarna belägrade) Assof som är en Swensk och heter Sper Reuter har låfvat sig willja skantza turkarne bruden til, om han wet giöra Hs: Mt: därmed behag. CFeif (1711) i HC12H 2: 176; jfr brud, sbst.1 1 f.
2) refl., i uttr. skansa till sig ngt, äv. skansa sig till ngt, orättmätigt l. hänsynslöst lägga sig till med l. skaffa l. förvärva sig ngt, tillskansa sig ngt. Om någon .. / .. vill skansa till sig makt, / .. Så önsken att han platt förgås. Thomander 3: 359 (1826). Man visste ock att förtälja, det Bärg-Anund, hans svärson, skansat till sig all hans egendom. Bååth EgilS 126 (1883). Hellquist Hes. 3 (1923: skansa dig till). Den häktade har .. lyckats skansa till sig ett belopp som .. uppgår till mellan 60 och 70,000. Upsala(A) 1929, nr 131, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content