SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKAP ska4p, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(skap (-aa-) 1563 osv. skape 1681. skapet, sg. best. 1690 osv.)
Etymologi
[fsv. o. sv. dial. skap; jfr fd. scap (d. dial. skab), fvn. skǫp, pl., könsorgan (hos man l. kvinna), feng. sceap, gesceap (eng. dial. shape, kvinnas könsorgan, slida); möjl. etymologiskt identiskt med fd. skap, bild, fvn. skap, beskaffenhet, gestalt (jfr -SKAP); med avs. på formen skape jfr -skappe (se -SKAP)]
om könsorgan hos man l. hanligt däggdjur (l. om den del av kroppen där dessa organ finnas); särsk. om manslem l. motsvarande organ hos däggdjur; ofta (o. numera företrädesvis, i sht i fackspr.) om hudveck kring hanlemmen hos husdjur (särsk. häst); jfr SKRAP. Hans (dvs. Behemots) skaps senor äro starckt sammanflätade. LPetri Job 40: 12 (1563; Bib. 1541: Hans hemligh tings senor; Bib. 1917: senorna i hans lår). Solens krafft, som är afmålat af dhe gambla, genom ett Skaap eller Mans hemliga ting. Rudbeck Atl. 3: 96 (1698). (Sv.) Skap .. (eng.) Groin, (lat.) inguen. Serenius (1741). Dalin (1854; om hanlem hos bl. a. häst). Skapet kallar man den under buken hos hingstar och vallackar befintliga fördubbling af huden, hvari hanlemmen är innesluten, då djuret ej har densamma uthängande. Sjöstedt Husdj. 1: 54 (1859). Skapet är .. (hos tjurarna) ett hudveck, som omsluter hanlemmen. LB V. 2: 50 (1908). Man gör det (dvs. steriliserar) på anstalten. .. Dom gör något med skapet på honom. Lo-Johansson Gen. 639 (1947).
Spoiler title
Spoiler content