SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKARKA, f.; anträffat bl. i pl. -or.
Ordformer
(skarckor, pl.)
Etymologi
[sv. dial. skarka, tuppens galande på morgonen; jfr fvn. skarka, larm, oväsen; jfr äv. nor. dial. skarka, gå mödosamt o. d.; ljudhärmande bildning, möjl. samhörig med SKARRA, v.1]
(†) (tänkt) tidrymd (om tre timmar) mellan varje gång på dygnet en tupp gal. Forsius Phys. 340 (1611).
Spoiler title
Spoiler content