SKARVERK, n.; l. SKARVERKE, n.; pl. = (AOxenstierna).
Ordformer
(-vercke 1630—1631. -värk 1626)
Etymologi
[av t. scharwerk (mht. scharwerc); av t. schar, dagsverke, hoveri (fht. scara), sannol. eg.: tilldelat arbete, o. samma ord som schar, skara (se SKARA, sbst.1); formen skarverke sannol. beroende på anslutning till DAGSVERKE.— Jfr SKARNORDNING,SKARVA, v.2]
(†) dagsverke (se d. o. 3), dagsverksarbete. Huad stationen (dvs. ett slags skatt) belangar låtas bönder(na) sigh svåra med vara besveratt, aldenstund att de ennu med dageligitt skarvärk bliva besverade. OxBr. 6: 10(1626). AOxenstierna 6: 84(1631).
