SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKAVANK skavaŋ4k, adj.
Etymologi
[adjektivering av SKAVANK, sbst.; jfr BANKRUTT, sbst.1 o. adj., KAPUTT, sbst. o. adj.]
(numera föga br.) = SKAVANKIG. 1 brun häst med en skavank foth. Cavallin Herdam. 3: 105 (i handl. fr. 1701). (Aftonbladet) med sina skavanka förtjänster. Kjellenberg Återbl. 70 (1841). Ledamöterna mina äro så skavanka. Det är gikten, som anfäktar mig. GHT 1896, nr 248 B, s. 3. Hästar, som varit lindrigt skavanka före löpningen. SvD 6/5 1934, Söndagsbil. s. 10. Östergren (1939; angivet ss. sällsynt).
Spoiler title
Spoiler content