SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKELETON ske4leton l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, sbst.1, r.; best. (tillf.) -en, i best. anv. vanl. utan slutart.; pl. -s.
Ordformer
(äv. sc-)
Etymologi
[liksom t. skeleton av amerik. eng. skeleton, elliptiskt för skeleton toboggan (se SKELETONKÄLKE)]
sport. skeletonkälke; ngn gg äv. om tvåspänd lätt tävlingsvagn med fyra höga hjul. NTIdr. 1899, julnr s. 42. Med fart susade bobsleighs, skeletons och kälkar nedför den kilometerlånga, i spännande kurvor anlagda backen. TurÅ 1934, s. 194. SvUppslB (1935; äv. om tävlingsvagn).
Ssgr (sport.): SKELETON-BACKE. jfr backe 2. SvD(A) 1917, nr 43, s. 8.
-TÄVLARE. Östergren (1939).
-TÄVLING. NTIdr. 1914, s. 39.
Spoiler title
Spoiler content