SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKEPPUND ʃep3und2 l. ʃep3~pund2, stundom 40 l. 4~1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(skeppund (skie-, skje-, -dh) 1530 osv. skeppundt 1587. skepund(h) 15231573, 1608 (: skep(und)h). skepundt 1523. skijpund 1599. skippund (schi-, -dh) 15261712. skippundt 15611587 (: skipp(un)d(t)). skipund 15391599, 1644 (: Skip(und)))
Etymologi
[fsv. skippund, skipspund; liksom fd. skippund (d. skippund) o. fvn. skippund sannol. av mlt. schippunt, av schip, skepp (se SKEPP, sbst.1), o. punt, pund (se PUND); jfr äv. mlat. talentum navale, navitalentum; viktsenheten användes urspr. i fråga om varor transporterade med fartyg]
i Skandinavien, norra Tyskl. o. östersjöländerna förr använd (i Sv. 1855 officiellt avskaffad) viktsenhet, i allm. motsvarande 20 lispund o. enligt det vanligaste svenska viktsystemet (den s. k. viktualievikten) i det närmaste lika med 170 kg; jfr PUND I 1 c. Summan (av den koppar som en fogde uppburit) lop ijc xxiij skepund iiij lipspundt. G1R 1: 135 (1523). 20 Lispund (utgöra) ett Skeppund. Lælius Bünting Mynt 1 (1588). Ej må man större tyngd lägga å kärra eller släda, med en häst, än ett skieppund, och efter twå dubbelt. BB 28: 13 (Lag 1734). I smältsmedjan (vid Marieholms bruk) utfördes arbetet (c. 1890) på ackord. Det var visst för varje skeppund stångjärn, och det var bestämt vilka kvantiteter av skrot och tackjärn samt kol, som skulle åtgå till ett skeppund färdigt stångjärn. Järnbruksminn. 97 (1952). — jfr BERGS-, TACKJÄRNS-SKEPPUND m. fl. — särsk.
a) med tillagd bestämning angivande det viktsystem enligt vilket vikten i fråga beräknas. Vppå ett Skeppundh .. kommer 400 Skåhlpundh, och 500 Marckpundh, görandes sålunda 4 Skeppundh Victualie-Wigt fämb Skeppundh Jern- och Koppar-Wicht. Stiernman Com. 3: 314 (1665). Utom skeppundet viktualievikt .. funnos fem olika skeppund inom det för järn och koppar tillämpade metallviktsystemet. Jansson (1950).
b) (ålderdomligt) oeg., ss. beteckning för en stor myckenhet av ngt. Mäd itt skeppund Melancholi, / kan tu ingenting vtt rätha. Visb. 1: 289 (c. 1620). Är hon hos Posthumus, utur hwars skeppund / Af nedrighet man ej kan smälta fram / Ett qwintin redbart? Hagberg Shaksp. 6: 82 (1849).
Ssgr (utom i mer l. mindre oeg. anv. numera bl. i skildring av ä. förh.): A: SKEPPUND-TAL, -TALS, se C.
B (†): SKEPPUNDE-TAL, -TALS, se C.
C: SKEPPUNDS-DRYG. (ålderdomligt) jfr -tung. CFDahlgren 4: 68 (1830).
-LÖN. till smed utgående lön för utsmidande av ett skeppund järn. JernkA 1847, s. 105.
-TAL. (skeppund- 1727 osv. skeppunde- 15521557) antal skeppund; särsk. i uttr. efter skeppundstal, efter antalet skeppund (i sådana uttr. som leverera efter skeppundstal äv.: leverera efter vikt i skeppund). Till Lenardt Sölffköpere, att hann handler med smeltherne um theris betalning i så måtthe, att han bethaler them effther skippunde och icke effter vekethall. G1R 23: 93 (1552). D. 23 Maji .. komma, genom .. Auction .. diverse sorter Smiden til Stadens almänna Byggnaders behof .. at til förfärdigande uplåtas. Lewereringen .. sker efter Skeppundtal. SP 1792, nr 115, s. 4.
-TALS. (skeppund- 1698 osv. skeppunde- 15941636. skeppunds- c. 1735 osv.) i (hela) skeppund; äv. (ålderdomligt) övergående i oeg. anv. (motsv. skeppund b): i stor myckenhet (äv. i uttr. skeppundstals med ngt l. ngra, mängder av ngt l. ngra). PrivSvStäd. 4: 70 (1594). Glädien man skeppunds-tals vog. JGHallman Vitt. 213 (c. 1735). För tjugu, trettio år sedan fanns det skeppundtals med pigor (på gården). Lindqvist Herr. 292 (1917).
-TUNG. som väger ett skeppund; äv. (ålderdomligt) övergående i oeg. anv. (motsv. skeppund b): ofantligt tung, ofantlig. Jo, min Engel, Gymnasisten väger, / Skeppundstung, Du, uppå rangens vigt. Åslund PoetUngd. 46 (1851). Wirsén Vis. 167 (1899; i pl., om stenar). Den gamle prosten med sin skeppundstunga viktighet. Östergren (1939).
-TYNGD. jfr -tung. Lenngren (SVS) 2: 157 (1795).
-VIKT. [fsv. skippunds vikt (i bet. 2)]
1) abstr., om (vikten av ett) skeppund; äv. (ålderdomligt) oeg. (motsv. skeppund b): ofantlig vikt. Stiernman Com. 3: 314 (1665). I Norden tycks likväl, att skeppundsvigten / Af råckar, pälsverk, innantill och utan, / Raggstöflar, ludna mössor, vantar, muffar, / Dem (dvs. skalderna) skulle hålla temligen vid jorden. Atterbom 1: 16 (1824).
2) konkret: vikt vägande ett skeppund. Falkman Mått 1: 78 (1884; om norska förh. 1604).
-VIKTIG. skeppundstung; i sht (ålderdomligt) i oeg. anv. (motsv. skeppund b), särsk. dels om person(s kropp): ofantligt tung, dels om litterär produktion: allvarlig o. tungt vägande. Lenngren (SVS) 2: 180 (1796; om person). Akademiens portar äro i evighet stängda för själafränderne af v. Braun, Orvar Odd och dylika ovärdige skämtare. Styft och gravitetiskt, allvarsamt och skeppundsviktigt skall det vara! VRydberg (1857) hos Warburg Rydbg 1: 216. —
-VÅG. våg avsedd för vägning i (delar l. multiplar av) skeppund. KBrev 5/12 1693; jfr PrivFrihetsbrJönk. 177 (1930).
-ÄTANDE, p. adj. (ålderdomligt) oeg. (motsv. skeppund b): som äter ofantligt; äv. i substantivisk anv., om person. CAEhrensvärd Brev 2: 27 (1795; i substantivisk anv.).
Spoiler title
Spoiler content