SKOLA skω3la2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr d. skole, t. schule, eng. school; sannol. av holl. school, av mnl. schole, mängd, stim av fiskar, motsv. fsax. skola, mängd, skara, flock, feng. sc(e)olu, trupp, möjl. av lat. schola, i senlat. äv.: kår, trupp (se SKOLA, sbst.2)]
(numera föga br.) om stim av större fiskar l. flock av valar o. d. Tandhvalarna hålla sig, liksom hjordar, tillsammans och bilda så kallade skolor eller flockar. UB 3: 574 (1873). I South Sea passet mötte vi en hel skola väldiga tumlare. De kommo i två rader med fyrtio eller fler i raden. Grebst Bröll. 210 (1913).
Ssg (numera föga br.): SKOL-HAJ. haj som brukar uppträda i stim. Mundy VandrAustr. 208 (1857; eng. orig.: school-shark).
