SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1972  
SKOLA skω3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. skola; jfr fvn. skorða, stötta upp (båt), nor. dial. skorda, skole stötta upp (båt), skola; avledn. av SKOL, sbst.1, SKOLA, sbst.1]
(i sht i vissa trakter o. i fackspr.) kila fast (ngt, i sht stenar, t. ex. natursten, i en mur l. dyl.) med skol (se SKOL, sbst.1) l. annat utfyllande material; stötta (ngt) l. bringa (ngt) att stå fast gm att inkila skol l. dyl. omkring det; utfylla (mur l. fog i mur o. d.) på detta sätt; ss. vbalsbst. -ning äv. i konkret anv.: skol. Må och en steen eller tiälldra, .. för röör giälla, enär han .. skolader är effter landsens sedwänia. FörarbSvLag 4: 211 (1695). Enstaka Röör som stå antingen i Skogar eller på Berg och icke hafwa behörig skolning, kunna ey heller gifwas witzord. Agner Ört. 103 (1725). Resta stenar äro .. oftast vid foten skolade med klappersten. 2VittAH 14: 8 (1828, 1838). Rothstein Byggn. 392 (1859; i pass., om fogar). Skola stenar i stenmuren. Gunterberg Hjälpr. 1: 11 (1896). De utgräfda murarna äro lagda af letade stenar i väl skolad mur utan bruk. UpplFmT 6: 358 (1912). MilByggstandard 1944, s. 108 (: skolning). — jfr KRING-, OM-SKOLA o. O-SKOLAD samt I-SKOLNING.
Särsk. förb. (i sht i vissa trakter o. i fackspr.): SKOLA EMELLAN10 032. placera skol emellan (olika delar av ngt l. olika föremål) för att kila fast l. stötta dem. Lundell (1893).
SKOLA OMKRING10 04 l. KRING4. omgiva l. fastkila (ngt) med skol runt omkring. Schück VittA 2: 420 (i handl. fr. 1685). jfr kringskola.
SKOLA UNDER10 40. stötta upp l. kila fast (ngt) gm att lägga skol undertill. Ihre (1769).
Ssg (i sht i vissa trakter o. i fackspr.): SKOLNINGS-STEN. sten avsedd l. använd till skolning; jfr skol-sten. Fornv. 1943, s. 331.
Avledn.: SKOLARE, m. (i sht förr) grundläggningsarbetare med uppgift att utföra skolning. SD(L) 1896, nr 123, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content