SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRANKÅDER l. SKRANKÅDRA, r. l. f.; pl. -ådror (Böhme Läk. 107 (1648), Samuelsson Hästeb. 38 (1760)).
Ordformer
(skrang- c. 1645. skrank- (-ck-) c. 16451760)
Etymologi
[sv. dial. skrankåder; av t. schrankader, av schrank, skrank (se SKRANK, sbst.), o. ader, åder (se ÅDER). — Se för övr. ÅDER]
(†) i fråga om häst, om var o. en av de blodådror (vener) som gå snett över framknäets baksida resp. snett över bakbenets has på dess framsida; jfr SKANK-ÅDER. IErici Colerus 2: 234 (c. 1645). När en fölunge tages ifrån modren, så ser man noga efter om skrankådrorna stå wäl ifrån knylan på knäet och igenom en långlig bugt skilja sig derifrån. Boije Landth. 378 (1756). Samuelsson Hästeb. 30 (1760).
Spoiler title
Spoiler content