SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKREDDA, v.1 -ade. vbalsbst. -NING.
Etymologi
[jfr sv. dial. (Gotl.) skridda (i bet. 1); till SKREDD]
(†)
1) med egg- l. slipverktyg l. dyl. bearbeta (föremål med en tvär ändyta) så att ändytan blir sluttande l. sned l. avslutningen mer l. mindre spetsig. Ericsson Ur. 237 (1897).
2) komma (ngt) att luta; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: lutning. Väggarne, som begränsa .. (öppningarna på en gjutmodell) äro mycket lutande (skreddade) för att modellen lätt skall kunna upplyftas (ur sanden). .. Skreddningen måste naturligtvis gå åt ett håll på alla modellens delar. Almroth Karmarsch 94 (1838).
Särsk. förb. (†): SKREDDA AV. = skredda, v.1 1. Ericsson Ur. 74 (1897).
Ssg (†): (1) SKREDDNINGS-BRÄDE. bräde använt för utmärkande av de linjer vid en konststångs ända varefter stången skall avskäras på snedden för hopfogning med en annan. JernkA 1822, s. 173.
Spoiler title
Spoiler content