SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1973  
SKRICKA skrik3a2, v.1, förr äv. SKRECKA, v.1 -ade.
Ordformer
(skrek- 1583 (: förskrekatt, p. pf.)c. 1755. skrekk- c. 1755. skrick- (-kk-) c. 17301872. skridk- c. 1755. skrik- 1583 (: förskrikatt, p. pf.)1683 (: Skrikskoor, pl.))
Etymologi
[sv. dial. skricka, skrecka; av ett ä. skriðka med assimilation av -ðk- till -kk- (-ck-), avledn. av SKRIDA (jfr SNICKA till SNIDA); för formen skreka jfr sv. dial. skreka (Hof DialVg. (1772)), nor. dial. skrika, glida, skrikast, vackla, komma ur läge, fvn. skrikan, glidning (möjl. med k för kk beroende på tidig substitution gm systemtvång; jfr fvn. vika, vecka, men bikkja, tik)]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = SKRIDA 2. Spegel 431 (1712). Schultze Ordb. 4403 (c. 1755). — särsk.
a) i fråga om skridskoåkning (jfr SKRIDA 2 a); jfr SKRICK-SKO.
b) = SKRIDA 2 b. (Se till) At Wäffstolarne äro .. faste ståndande, utan at luta, eller skricka af och an. Broman Glys. 3: 136 (c. 1730). Taket (med slagg från järnhyttor ovanpå nävern i st. f. torv) måste läggas ganska wäl om det skal blifwa dråppfritt, ty om stenen kommer at skricka blir ock näfwern rubbad. Rothof 462 (1762). NIllT 1872, s. 231.
2) (†) i fråga om byggnads sättning (o. rämnande); i ssgn FÖR-SKRICKA, = SKRIDA 3 b (Kÿrkiomuren är vthi thett ena hörnet förskrekatt .. Kÿrkiomuren är förskrikatt i fundamentet vidh båda gafflanar. VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 39 (1583)).
Ssgr: SKRICK-FINNE, se skridfinne.
(1 a) -SKO. [sv. dial. skricksko] (†) skridsko. Comenius OrbPict. 279 (1683).
Spoiler title
Spoiler content