SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1973  
SKROFEL (skro´fel Weste), r. l. m.; best. -n; pl. -fler skrωf4ler l. skrof4- (skrófflärr Dalin; LoW (1889, 1911; med angivande äv. av uttal med lång ω-vokal)) (Alm(Ld) 1766, s. 43, osv.) ((†) -ar Rosenstein BarnSj. 497 (1771), Möller (1807)).
Ordformer
(skrofel, sg. 17901824. skrofel- (scrophel-) i ssgr 1796 (: Scrophelgift) osv. skroffler, pl. 18451904. skrofler (sch-), pl. 1766 osv. skrofvel- i ssg 1891, 1902 (: Skrofveldroppar). skrovler, pl. 1927)
Etymologi
[jfr t. skrofeln, pl., skrofel, sg., ävensom fr. scrofules, pl., scrofule, sg., eng. scrofula, sg., ä. eng. äv. scrofulæ, pl., nylat. scrofula, sg., scrophula, sg.; av lat. scrofulæ, pl. (uppsvällda) halskörtlar, halssvulster, diminutivbildning till scrofa, so; med avs. på namngivningsgrunden jfr gr. χοιράδες, pl., skrofler, skrofulösa svulster, skrofulös svulst, sannol. till χοιράς, svinliknande. — Jfr SKROFULOS, SKROFULÖS]
(numera icke i medicinskt fackspr.) i pl.: skrofulos, körteltuberkulos (äv. hos husdjur); förr äv. om denna sjukdom uppfattad ss. icke tuberkulös l. om sjukdomstillstånd liknande det vid körteltuberkulos; äv. konkretare, om yttringar av skrofulos osv., särsk.: skrofulösa körtelsvulster (på halsen) l. ansiktsutslag o. d.; förr äv. i sg.: skrofler (se ovan), skrofulos, skrofulös svulst. BerMedWerk. 1769, 1: C 2 b. Scrophlar af Venerisk orsak kunna hjälpas med Mercuren, om de ej äro gamla: men Curen fordrar lång tid. Rosenstein BarnSj. 497 (1771). Möller (1790; i sg., om skrofelsvulst). I sin barndom var Johnson sjuklig och besvärad af skrophler, hvilka förstälde hans anletsdrag och skadade hans ena öga. LBÄ 14—15: 40 (1798). När .. (sköldkörteln) genom sjukligt tilstånd, som kallas skrofel (struma), blifver .. utvidgad, får man se i den samma en hop större och mindre gryn och blåsor. Sönnerberg Loder 272 (1799). Det är oförsvarligt at den mannen ej studerat Medicinen. Han skulle upfunnit et nytt medel mot Scrophlerna. Rutström Schiller Röfvarb. 20 (1799). Lundberg HusdjSj. 126 (1868; hos husdjur). Hos tuberkulosinfekterade barn förekommer en annan ögonsjukdom, flyktän (”skrofler i ögonen”), som ibland är lokaliserad till den klara hornhinnan, ibland till bindehinnan invid hornhinnans kant. Berg Ögat 78 (1929). Hon var krokig av hemarbete och hade märken efter skrofler på halsen, men hon var snäll. Johnson Slutsp. 85 (1937). Det befanns .. att jag led av skrofler. Bengtsson Lustg. 181 (1953). — jfr HUD-SKROFLER.
Ssgr (numera icke i medicinskt fackspr.): SKROFEL- skrωf3el~ l. skrof3el~ -ANLAG~02 l. ~20. anlag för skrofler, skrofulöst anlag. Rabbén Skrofl. 16 (1819).
-ARTAD, p. adj. som liknar l. ser ut att härröra från l. har de väsentliga kännetecknen för skrofler, skrofulös (se d. o. 2). Scrofelartade swulster i hjernan. Florman Anat. 2: 245 (1830). Strindberg TjqvS 2: 41 (1886; om utslag). IllSvOrdb. (1955).
-BOBBA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) bobba (se bobba, sbst. 2) härrörande från skrofler. Hedenstierna Komm. 171 (1891).
-DROPPAR, pl. (†) av dyvelsträcksdroppar o. hjortronsprit bestående mixtur för invärtes behandling av kreatur (mot tuberkulos?). (Sv.) Skrofveldroppar (lat.) Mixtura pro Pecoribus. Lindgren Läkem. (1891). Därs. (1902).
-FALL. fall (se d. o. XII 4 f) av skrofler. Ribbing BarnFostr. 139 (1892).
-GIFT. gift (se gift, sbst.2 1 e) föreliggande hos l. orsakande skrofler. VetHLäk. III. 4: 16 (1796).
-KNÖL. hård skrofelsvulst. Beckman SprL 132 (1918). IllSvOrdb. (1955). jfr: Hvad nu, Catullus? Hvarför dör du ej med ens? / Den skrofelknölen Nonius klär kurulisk stol, / Och vid sitt konsulat Vatinius sig försvär. Lysander Cat. 51 (c. 1880; lat. orig.: struma).
-MATERIA. (†) skrofulös ”materia” (se d. o. 2). Hygiea 1853, s. 89.
-SJUK. som har skrofler, skrofulös (se d. o. 1); äv. i substantivisk anv. Rabbén Skrofl. 14 (1819). Wretlind Läk. 6: 71 (1898: de skrofelsjuke).
-SJUKA. skrofler, skrofulos. Tholander Ordl. (1872). Wernstedt 302 (1935).
-SJUKDOM~02 l. ~20. skrofler (ss. sjukdom), skrofulos; särsk. i sg. best. Rabbén Skrofl. V (1819; i sg. best.). Skrofel- och Tuberkelsjukdom (hos husdjur). Lundberg HusdjSj. 126 (1868; rubrik). Wretlind Läk. 1: 127 (1893).
-SVULLNAD. av skrofler orsakad svullnad; skrofelsvulst. TLäk. 1832, s. 11. AnderssonBrevväxl. 2: 406 (1863).
-SVULST. skrofulös svulst. Rabbén Skrofl. 10 (1819). IllSvOrdb. (1955).
-SYMTOM l. -SYMPTOM. Rabbén Skrofl. 11 (1819).
-SÅR. skrofulöst sår. Rabbén Skrofl. 10 (1819).
-ÄMNE. (†) = -gift. VetHLäk. III. 4: 17 (1796).
Spoiler title
Spoiler content