SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1973 SKRUTTEN skrut3en2, adj. Etymologi [sv. dial. skrutten, oförmögen till arbete; sannol. etymologiskt identiskt med SKRUTEN] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) skruttig (se d. o. 1). SvD(A) 1964, nr 153, s. 16. SAOB Alfabetisk lista skrutinium subst. skrutt subst. skrutta subst. skrutta verb skruttande skrutten adj. skruttig adj. skruttigt skruv subst.1 skruv subst.2 skruva verb Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
