SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRÄMSEN skräm3sen2, adj.
Etymologi
[sv. dial. skrämsen; avledn. av SKRÄMMA, v.2; jfr EFTERHÄNGSEN, TILLTAGSEN]
(i vissa trakter) fylld av skrämsel, skrämd; rädd. (Han) Får syn på tidningen .., slår upp de sista sidorna, rädd för att spåra upp. Släpper ut blickarna som ett flackande koppel, men hundarna ser hela tiden åt sidan och drar sej skrämsna undan. Oswald Privatm. 25 (1949). Genera er inte .. / Var inte skrämsna att avporträt-/tera mig (dvs. en brännskadad vietnamesiska) när jag ammar min son. Larsson ViaNeg. 57 (1972).
Spoiler title
Spoiler content