SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKUDRA, v.; vbalsbst. -ING.
Etymologi
[jfr nor. dial. skudra; av lt. schud(d)ern (varav t. schaudern), av mlt. schoderen, schodderen, motsv. mnl. schuderen, eng. shudder; till den stam som föreligger i fsax. scuddian, mnl. scudden, fht. scutten (se SKUDDA)]
(†) skaka o. d.
a) ss. vbalsbst. -ing, skälvning, rysning. Klockan half Fyra efter middagen klagade .. (den sjuka drottningen) öfwer skudringar och rysningar i hela kroppen. Ribe BerUlrEleonSiukd. 2 b (1741).
b) i ssgn NEDER-SKUDRA, skaka l. strö ned (ngt) (När hon (dvs. jorden) wil them (dvs. lockarna) pudra, / Må Luften öpna sig och Ambra nederskudra. Spegel GW 116 (1685)).
Spoiler title
Spoiler content