SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKULPTOR, m.; pl. -er (Björnståhl, 1Saml.).
Etymologi
[liksom t. o. eng. sculptor av lat. sculptor (gen. -ōris), avledn. av p. pf.-stammen av sculpere (se SKULPERA). — Jfr SKULPTÖR]
(†) skulptör. Jag har set Målare, Sculptorer och Architecter .. gråta, när de skola fara ifrån Rom. Björnståhl Resa 1: 340 (1772). 1Saml. 1—6: 379 (1774).
Spoiler title
Spoiler content