SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1974 SKURV, sbst.1, r. l. m.; best. -en. Etymologi [sv. dial. skurv, skrovlighet, skorv; jfr t. schurf; etymologiskt identiskt med SKORV. — Jfr SKURVIS] (†) i fråga om metallföremål: upprispat parti som bildar en skrovlighet på en eljest slät yta; jfr SKORV 3 b. Täubel Boktr. 1: 149 (1823). SAOB Alfabetisk lista skursande skurtsåge skuru skurugud skurusten subst. skurv subst.1 skurv subst.2 skurva verb skurvande skurvis subst. skusferdat p. adj. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content