SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKYLA ʃy3la2, v.1 -ade (VetAH 1749, s. 46 osv.) ((†) p. pf. skyld Möller (1790, 1807: oskyld)). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[sv. dial. skyla; avledn. av SKYL, sbst.2]
sätta upp (säd, äv. lin l. hampa o. d., l. sädeskärvar osv.) i skylar, sätta i skyl; äv. (i sht i vissa trakter): snesa (säd l. sädeskärvar); äv. dels abs., dels med obj. betecknande skyl (se a) l. sädesfält (se b). Wårrågen (i Gagnef) snesas eller sättes på krake. Winterrågen skylas af 6 band tilsammans stående och ett till hatt. Linné Dal. 144 (1734). Dahlman Reddej. 206 (1743; med avs. på hampa). Mine 3 drängar skuro korn i Åbacken och hade 8 qvinnfolk till hjelp att taga upp, binda och skyla. Reenstierna Årstadagb. 2: 350 (1821). All säden stod .. bunden och skylad. Holmberg Bohusl. 3: 64 (1845). Den skurna säden nekas och skylas i långa rader. Jäg. 1897, 2: 40. De bärgningsmetoder, som användas .. på egendomen, äro dels skylning, dels krakning. LAHT 1929, s. 555. På eftermiddagen onsdagen den 20 augusti gick Karl Oskar Nilsson och skylade vete på sitt nyland. Moberg SistBr. 184 (1959). — jfr UPP-SKYLA, O-SKYLAD o. HATT-, LÅNG-, SÄDES-SKYLNING. — särsk.
a) med avs. på skyl: sätta upp. (På en viss gård) brukade man skyla ända till 600 rågskylar. Strömborg Bygd 31 (1932).
b) med avs. på sädesfält o. d.: skyla säden på (ngt). Små kärvar .. av de ax som hopräfsats från den redan avmejade och skylade åkern. Celander NordJul 1: 91 (1928).
Särsk. förb.: SKYLA UPP. (†) skyla. Verelius 209 (1681). jfr upp-skyla.
Ssgr: A: SKYL-, se skyl, sbst.2 ssgr.
B: SKYLNINGS-METOD. PT 1903, nr 241 A, s. 3.
-SÄTT. NorrlS 1—6: 47 (c. 1770).
Avledn.: SKYLARE, m.||ig. person som skylar säd. Skylandet (av säden) sker, efter 3 skärare, af en, som både binder och skylar, om han är rätt flink; men eljest gifwes en skylare til 2 a 3 bindare, då desze ej böra lemna något strå på marken. SamlRönLandtbr. 2: 191 (1777). (Högarna med kornkärvar) placeras i rader .. längs tegen .. . Följande dag kommer skylaren (som skall sätta upp kärvarna på snesen). Nordström Luleåkult. 194 (1925). Det var en ståtlig syn att se ett trettiotal karlar .. med liarna svängande i rytmisk takt, gå fram över de böljande sädesfälten, följda hack i häl av bindare och skylare. Thorsén UpplTorp. 12 (1949).
Spoiler title
Spoiler content