publicerad: 1974
SKYLD ʃyl4d, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(skijll 1537—1543. skild (-ij-) 1613—1775. skyld (skylld) 1523 osv. skyldt (sch-) 1526—1564. skyll (skyl) 1523—1659. sköld (ski-, skj-) 1661—1777)
Etymologi
[fsv. skyld; motsv. fd. skyld (d. skyld), fvn. skyld, nor. dial. skyld, feng. scyld; omljudd biform till SKULD, sbst. — Jfr SKYLD, adj., SKYLDEMAN]
1) (†) plikt, skyldighet; jfr SKULD, sbst. I 1. Bond' .. har skyld att skydda årsväxten, ty eljes blir lagmannen utan sin ränta. Strindberg SvÖ 2: 262 (1883).
2) (†) släktskap, skyldskap; särsk. närmande sig bet.: arvsrätt. Hinrich snidkere, och Simon Erichson skole å näste rådstuge dage bewise, och vthräckne hwar sin skÿldh, huilcken thera som närmare bÿrde rätt haffuer, att löse tompten, eller och thes förinnen låthe göre sigh slächt räckningen skrifftlige. 3SthmTb. 2: 55 (1596). Waler tilägnade sig .. Bjarmaland, genom skylld eller slägtskaps förebärande. Björner HalfdÖst. 58 (1737).
4) skatt l. annan avgift (andra avgifter), utlaga l. utlagor; numera nästan bl. ss. senare led i ssgr (särsk. UT-SKYLD); förr särsk. i uttr. skatt och skyld (jfr SKATT 3 a); jfr SKULD, sbst. I 3. G1R 11: 240 (1537). Thet heman, han (en bonde) hafver i många år i frid och feigd giort skat och skild af. OxBr. 12: 156 (1613). Bolet .. omfattar ett bestämdt antal mark eller öre i skyld. Hildebrand Medelt. 1: 246 (1881). 1755 inkommo landshöfdingarne i Örebro och Nyköping med häftiga klagomål öfver vattnets härjningar (i Kvismardalen), och allmogen förklarade sig ur stånd att utgöra skatt och skyld till kronan. MosskT 1890, s. 251. — jfr AV-, HELGON-, JORD-, JÄRN-, KVARNA-, LAGMANS-, LAND-, MÖLLE-, UT-SKYLD.
6) (†) = SKULD, sbst. I 7; särsk. i uttr. hänga l. lägga l. vika l. vända skylden in uppå ngn l. giva skylden på ngn, lägga l. skjuta skulden på ngn; äv. i uttr. tillägga ngn ngt skylden, lägga skulden för ngt på ngn. Vy (dvs. G. I) wilie nesth Gudz hielp wara eder för een gönstogh godh ok tro herre .. Saa ath skylden nesth gudz hielp skal ey finnes hoos os i naagre motthe. G1R 1: 66 (1523). RA I. 1: 517 (1547: hennge). Därs. 518 (: leges). Hwar och så skeer at I .. menige Kiöpstadzmän icke få den deel faalt (dvs. att köpa) af Bonden som I behöfwe att före vthrijkes effter vthländske warur .., tå må I skylle allmogen therföre, och icke .. wike eller wände skyllen in vppå osz. Stiernman Riksd. 207 (1547). UpplDomb. 5: 93 (1579: tillegia). Brahe Kr. 39 (c. 1585: gåffuo).
7) (†) i uttr. för ngt(s) l. ngns skyld.
a) i uttr. för ngt(s) skyld, = SKULD, sbst. II 1, särsk. 1 a. SvTr. 4: 66 (1523). 22 (dec.) woro wi på wägen och moste wände till bake för storms skyll, at wi kunne icke komme öffuer färgen. Carl IX Cal. 15 (1582). (Drottningen) haffwer Påbiudet ett Möthe vthi Stockhollm .. och för denn orsakens skylld Vpfordret .. En Qualificeret Mann aff Ridderskapet. RARP 2: 222 (1636). Hindrich Erichson suarade, .. adt han det giordt hafuer (dvs. tagit kärandens ko), för tullens skÿld. EkenäsDomb. 1: 179 (1653).
b) i uttr. för ngns skyld, = SKULD, sbst. II 2, särsk. 2 b. Iach (bjuder) alle .. som ffør mijne skyll welee skoole gøre och lothe .. (invånarna i Jönköping) ey .. i nogen motthe offørretthe. PrivSvStäd. 1: 266 (1523). For Gudz skyll och dannemendz bön skull bleff them forlaatit, ath thee saa ochristelige med ord oc gerninge .. handlat haffde. JönkTb. 155 (1546); jfr a.
Ssgr (†; jfr äv. de under skyld, adj. anförda ssgrna): (3) SKYLD-MAN, sbst.1 fordringsägare. Schmedeman Just. 116 (1598). —
Avledn.: SKYLDIG, adj.1, se d. o. —
SKYLDSAM, adj. (†) till 1: pliktskyldig (se d. o. 2). Dhenna .. höga gunst och goda Affection skall jag Tienstödmiukeligast och skyldsammast effter min yttersta förmågo sökia att .. afftiena. VDAkt. 1702, nr 192.
Spoiler title
Spoiler content