SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1975  
SKÅLA skå3la2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr lt. schalen (i bet. 1 o. 2), t. schalen (i bet. 2); till SKÅL, sbst.4; i sv. (åtminstone delvis) sannol. lån från lt. l. (en icke anträffad holl. motsvarighet l.) t. (med anslutning till SKÅL, sbst.4)]
1) sjöt. motsv. SKÅL, sbst.4 2: förse (ngt) med skål(ar); särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret, om skål l. (sammanfattande) om de skålar som omge rundhult l. tåg o. d. Serenius Qqq 4 a (1734). Då råen är af två stycken, göres den ej kantig, utan rund med skålningarne urhålkade. Platen Glascock 1: 201 (1836). Ifrån .. (pallringen) och ut till spelknektarna är spelstocken (i ett bråspel) försedd med en klädsel, som kallas skålning. NF 2: 1241 (1878); jfr 2. IllSvOrdb. (1955). — jfr RÅTT-, SKAMFILNINGS-SKÅLNING.
2) (i fackspr.) motsv. SKÅL, sbst.4 3: bekläda (ngt) med bräder o. d.; särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret, om brädbeklädnad, i sht dels om sådan på takstolar anbragt brädbeklädnad som utgör underlag för taktäckningsmaterial, dels (i Finl.) i utvidgad anv. (med anslutning till 3), om trästöd som uppbär form för betonggjutning; jfr 3. TT 1872, s. 283. (Då takplåten lägges fri) blir den valsade plåten en bärande del af takkonstruktionen sjelf och icke blott helt enkelt en betäckning på den derunder befintliga skålningen. Därs. 1875, s. 31. (Sv.) Skåla .. (lat.) assulis munire. Cavallin (1876). De reglar, som uppbär formen (vid betonggjutning), och vilka (i Finl.) .. kallas skålningar. ProtTNC 7/12 1964, Bil. B. s. 3. — jfr IN-SKÅLA.
3) [eg. specialanv. av 2] byggn. med avs. på valvstomme(s övre del): förse med beklädnad av bräder avsedda att under valvets uppförande utgöra underlag för de stenar l. den betong o. d. varav valvet bildas o. sammanhålla de delar varav valvstommen består (äv. med bestämning inledd av prep. med, betecknande bräder); särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret, om valvstomme(s brädbeklädnad); jfr SKÅL, sbst.4 4. (Bågarna i en valvstomme) uppställas .. vinkelrätta mot hvalfvets axel, och beklädas eller skålas ofvantill med smala Skålbräder. Stål Byggn. 1: 268 (1834). (En valvstomme) består af flera starka, af dubbla bräder hopsatta .. hvalfbågar, hvilka sammanhållas genom ett utanpå dem spikadt skal af bräder, som kallas skålning. ArbB 118 (1887). HantvB I. 4: 360 (1936). — jfr IN-SKÅLA.
Ssgr (i allm. till 3): A (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till skål, sbst.4): SKÅL-BRÄDA, äv. -BRÄDE. [jfr t. schalbrett]
1) (i fackspr., numera föga br.) till 2, om bräda avsedd till beklädnad av ngt; äv. om var o. en av de bräder mellan vilka stampbetong stampas. TT 1872, s. 281. Därs. 1889, s. 195 (i fråga om stampbetong). Zethelius Fältarb. 85 (1892).
2) byggn. till 3: bräda använd l. avsedd att användas vid skålning; i sht i pl. Palmstedt Res. 70 (1779: skålbräden, pl.). särsk. i utvidgad anv., i pl., om bräder som utgöra avfall vid bygge; jfr -virke 2. BonnierLex. (1966).
-TRÄ.
1) sjöt. till 1: skål (se skål, sbst.4 2). Koch AntHav. 22 (1907, 1918).
2) (numera bl. mera tillf.) till 3: skålbräda (se d. o. 2). Rothstein Byggn. 414 (1859).
(2) -VARV. (†) om lager l. skikt av beklädande bräder l. om foder av bräder. Möller (1790). Heinrich (1828).
-VERKE, sbst.1 (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -virke 2. Tholander Ordl. (1872).
-VERKS-BÖRDA. [till -verke l. till ett utanför ssgr icke anträffat skål-verk, sbst.1] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) börda bestående av skålvirkesved. Scholander 2: 275 (1880; om förh. c. 1835).
-VERK-STEN. [till -verke l. till ett utanför ssgr icke anträffat skål-verk, sbst.1] (†) oeg., om gatsten av lägsta kvalitet. 2UB 7: 35 (1903).
-VIRKE, sbst.2 (sbst.1, 3 se sp. 5688, 5697).
1) sjöt. till 1: virke avsett l. använt till skålning. Hahnsson (1899).
2) byggn. till 3: virke avsett l. använt till skålning; särsk. om sådant virke som efter valvets färdigställande användes till bränsle o. d. (äv. allmännare, om virke som utgör avfall från bygge). Platen Glascock 1: 218 (1836). Arbetarna .. (ha) brukat samla ihop s. k. skålvirke vid byggena till bränsle. LD 1909, nr 53, s. 2. BonnierLex. (1966).
Ssg: skålvirkes-ved. byggn. till -virke 2: ved av avfall från bygge; jfr skål-ved. Dagen 1915, nr 326, s. 8.
B: SKÅLNINGS-BRÄDA, äv. -BRÄDE. byggn. skålbräda (se d. o. 2); i sht i pl. Ikonen (1889). 3NF 20: 25 (1934).
Spoiler title
Spoiler content