SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1975  
SKÄMMEL, m.
Etymologi
[av t. schemel, i ä. t. äv. schämel (se SKAMMEL o. jfr SKÄMLA)]
(†) på hästvind: säte på vilket köraren sitter; äv.: bälgtråda. Rinman (1789).
Spoiler title
Spoiler content