SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1975  
SKÄR, sbst.6, n. (VaruhusR 1539, s. 72 a (: Rorskier), De Ron o. Virgin I. 5—7: 25 (1887; i bet. 2 c)) l. f. (VRP 1629, s. 359 (i bet. 1)); best. (ss. n.) -et; pl. = (VaruhusR 1539, s. 72 a (: Rorskier), Därs. 1540 (: Rorskier)), möjl. äv. -er (se nedan); l. SKÄRA, sbst.4, r. l. f.; pl. -or (Hoorn Siphra 16 (1715), Dens. Jordg. 2: 39 (1723)) l. -er (möjl. äv. att hänföra till sg. skär, TullbSthm 2/5 1583 (: Knip-skärer), Linc. (1640; under chelæ)).
Ordformer
(skier (skieer) 1539 (: Roor-skieer)—1629. skiero 1539 (: Roor skiero; ss. subj.). skär (skiär) 1540 (: Roorskiär)—1889. skära (skiä-) 1583 (: knipskiära)—1788 (: bälgskära))
Etymologi
[sv. dial. skär, f., (liten) sax, skära, större sax; jfr fvn. skǽri, pl., nor. dial. skjæra, skjære, fsax. skāri, pl. (i ssgr, t. ex. fahsskāri, hårsax), skāra, mlt. schēre (lt. scher), ffris. skēre, mnl. schare, schere (holl. schaar), fht. scāri, pl., scāra, t. schere (äv. i bet. 2 a—c, e), feng. scēar (ofta i pl. scēara, jfr eng. shears); till förlängt avljudsstadium av roten i SKÄRA, v.2; i sv. i bet. 2 o. åtminstone delvis i bet. 1 lån från (m)lt. l. t.]
1) († utom i ssgrna SKÄR-SLIPARE, -SLIPNING) sax (se SAX, sbst.1 II 1) l. saxformig tång. En Binnelåda, Tre Instrumentt, der vti en lodschruf och en förborgat skier. VRP 1629, s. 359. — jfr KNIP-SKÄRA.
2) (†) om saxliknande föremål.
a) saxklo. Linc. (1640; under chelæ). (För att få ut moderkakan) fattade jag henne emellan fingren, lika som en kräfta griper något med skärorne. Hoorn Jordg. 2: 39 (1723).
b) [mlt. o. t. schere har bet.: ringar i akterstäv vari rodrets (roderbeslagets) fingerlingar hakas; fingerlingar på rodret (roderbeslaget); sannol. urspr. om ringarna i förening med fingerlingarna (o. roderbeslaget)] om roderbeslag; i ssgrna ROR-SKÄR o. -SKÄRA.
c) på vagn: (del av underrede med) tistelarmar o. d.; mellanrum mellan tistelarmar. Björkegren 124 (1784). Skär .. (dvs.) Skura el. öppning, hvari vagnsstången insättes. Weste FörslSAOB (c. 1815). Tistelarmarne (på kanonföreställarens underrede) äro smidda af ett enda vinkeljern, som baktill är böjdt i form af en nära hel cirkel, och hvars båda ändar bilda skäret. De Ron o. Virgin I. 5—7: 25 (1887). Björkman (1889).
d) om ställning under bälgkista; i ssgrna BÄLG-SKÄR o. -SKÄRA.
e) om ram till flöjelten; i ssgn FLÖG-SKÄR.
Ssgr: (2 c) SKÄR-BAND, sbst.2 (sbst.1, 3 se sp. 5889, 5973) (†) järn- l. trästycke som förbinder tistelarmarna (o. håller tistelstången på plats). Tigerhielm 25 (1867). Lundell (1893). —
-SLIPARE, -SLIPNING, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content