publicerad: 1975
SKÄRPIL, m.
Etymologi
(†) om vässad l. vass del av verktyg l. dyl., egg l. vass spets; jfr SKÄRPA, sbst. 1 b, SKÄRPE 1. (Sv.) Skärpil, .. (dvs.) det hwarmed något göres skarpt el. hwasst, (lat.) Acumen. Schultze Ordb. 4221 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content