publicerad: 1976
SKÖRA ʃö3ra2 l. ʃœ3ra2, v.4, förr äv. SKYRA, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (Hermelin Glas 44 (1966: kallsköring) osv.), -NING (IT 1791, nr 64, s. 3, osv.); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(skyr- 1791—1872. skör- (schiö-, schö-, skiö-) 1741 (: Skiörestake) osv.)
Etymologi
[sv. dial. sköra, röra om i elden (Hof DialVg. 248 (1772)); jfr d. skøre, skyre, nor. dial. skjøra, rensa, skrubba, skjøra på, lägga mycket ved på elden; sannol. av lt. schören, skrapa bort, handskas, resp. (det häremot svarande) t. schüren, röra om i elden, stöta, skjuta samman (av mht. schürn; se SKURIGLA)]
2) med avs. på krukmakar- l. glasugn: elda med ved i smala gångar på ugnsbottnen (för att få jämn värme); ofta allmännare, med avs. på glasugn l. glasmassa: hetta upp (särsk. i fråga om upphettning varigm massan blir tungflytande o. gas- o. luftbubblor försvinna); i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; utom i skildring av ä. förh. numera bl. i utvidgad anv., i fråga om minskning av upphettning, i ssgrna KALL-SKÖRA (se nedan), -SKÖRING (se ovan) o. -SKÖRNING. (Vid ett glasbruk åstundas drängar), helst sådane som förut äro wane wid de arbeten som wid Glasbruk förefalla, såsom smältning, skyrning med mera. IT 1791, nr 64, s. 3. (Skörarens) göromål är at skyra ugnen i 12 timmar införa wed eller kol i 2 timmar, rästen 10 timmar af dygnet är han til egen hwila. Bæckström 4Regl. 23 (i handl. fr. 1799). Det skyrade glaset. TT 1872, s. 240. När brännplåtarna på ugnsbotten närmast ständaren börjar glöda, när ”glon” synes, ”schörar” man ugnen. 2SvKulturb. 9—10: 80 (1937). jfr: Ugnen kallsköras. Hermelin Glas 44 (1966).
Ssgr: (i allm. till 2): A: SKÖR-GÅNG. (förr) på krukmakarugns l. glasugns botten: smal gång vari ved insköts under bränningen (så att värmen blev jämn). 2SvKulturb. 9—10: 78 (1937). —
-HÅL. [jfr t. schürloch] (förr) i glasugn: hål varigm ved insköts. KunstHaandv. 39 (i handl. fr. 1797: skyrhål; rättat efter hskr.). Bæckström 4Regl. 29 (i handl. fr. 1797: skyrhål). —
(1) -STAKE. (skör- 1712—c. 1755. sköre- 1741) [sv. dial. skörstake; jfr lt. schörstang, t. schürstange] (†) stake för omrörning av elden i brasa o. d.; jfr brand-stake. Spegel 439 (1712: Skyrstake). Schultze Ordb. 5025 (c. 1755: Skyrstake).
B (†): SKÖRE-STAKE, se A.
C (numera bl. i skildring av ä. förh.): SKÖRNINGS-RUM. i glasugn: rum för upphettning av glasmassa till tunnflytande konsistens. TT 1872, s. 240.
Avledn.: SKÖRARE, m. [jfr t. schürer] (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2: person som yrkesmässigt eldade glasugn (o. reglerade temperaturen i denna); äv. om person med uppgift att köra fram o. torka ved till glasugn. Seitz Glas. 116 (cit. fr. 1742). Smältaren (vid glasbruket) .. bör .. under smältningstiden noga tilse at skyrarne håller ugnen til den grad af wärme som wederbör. Bæckström 4Regl. 23 (i handl. fr. 1799). Hermelin Glas (1966; om ä. förh.).
Spoiler title
Spoiler content