SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLAGG slag4, sbst.4, n. (Schultze Ordb. 4491 (c. 1755) osv.), äv. (numera knappast br.) r. l. f. (Björkman (1889), Hirvensalo o. Hedlund (1963)); best. -et (resp. -en).
Ordformer
(slag 1522—1714 (: snöslagh). slagg 1538 osv. slaigg 1583)
Etymologi
[fsv. slag, n., sv. dial. slagg, n.; jfr d. dial. (Bornh.) slagg, m., vått tyg o. d., nor. dial. slagg, dregel, spott, mlt. slagge(n), m., fuktkallt väder, slask, lt. slagg, fuktig dimma, regn, eng. dial. slag, dimregn, slask; sannol. intensivbildning till ett ord motsv. fvn. slag, n., slagregn, nor. dial. slag, n., fuktighet som slagit sig på (jfr äv. sv. dial. slaga, sump, grund vik, nor. dial. slagen, fuktig, nyisl. slagi, fuktighet, smältning), sannol. etymologiskt identiskt med SLAG, sbst.1, o. med en urspr. bet.: slagregn l. fukt som slår sig på; jfr (med avljud) feng. slōh, moras, mlt. slōch, moras; formerna med -g i (fsv. o.) ä. nysv. kan möjl. delvis vara etymologiskt identiska med fvn. slag (se ovan). — Jfr SLAGG, sbst.3, SLAGGA, v.2]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. i Finl.) om blandning av regn o. snö, slask, snöslask; dels (o. i sht) om den fallande nederbörden, glopp, snöglopp, dels om den (på marken) samlade nederbörden; äv. i utvidgad anv., om isbark (se d. o. 1; i ssgn IS-SLAGG); förr äv. i uttr. skudda slagget av sina fötter, skudda stoftet av sina fötter, ge sig iväg. SvTr. 4: 30 (1522). En part af .. (dyrt inköpta utländska) varur .. skeppes af then ena marknat i then annan uthi slagg och skaren på stor omkostnadh. RA I. 1: 641 (1559). Thet war .. en mechta kall Dagh, vthaff regn och slagg, Snö och Vrwädher. Schroderus Liv. 259 (1626). När slagg och owäder infaller i skördetiden; plägar åkermannen insamla then bästa säden i ladan. Lange Norby 30 (1742). FinT 1883, 1: 465 (: skuddade). (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 92 (1958; från Finl., i bet.: ”snö på marken”). — jfr IS-, SNÖ-SLAGG.
Ssgr: A (numera bl. i vissa trakter, utom i ssgn slagg-snö numera bl. tillf.): SLAGG-DAG. (slagge- c. 1670) dag med slaskväder. Lucidor (SVS) 408 (c. 1670). —
-DROPP. (slagge- c. 1710, 1732) dropp av snöslask. Kolmodin QvSp. 1: 25 (c. 1710, 1732). —
-FULL, adj.2 (adj.1 se sp. 6351). (†) om vinter: full av snöslask. IErici Colerus 1: 41 (c. 1645). —
-REGN. om snöblandat regn. Lybecker 200 (c. 1715). —
-SNÖ. (i vissa trakter, i sht i Finl.) regnblandad snö, snöslask. Kåhre DiktPamfl. 104 (1939). —
-VÄDER. väder kännetecknat av snöslask, slaskigt väder. IErici Colerus 1: 318 (c. 1645).
B (†): SLAGGE-DAG, -DROPP, se A.
Avledn.: SLAGGAKTIG, adj. (†) = slaggig, adj.2 Celsius Alm. 1659, s. 4. —
SLAGGIG, adj.2, äv. SLAGGOT, adj.2 [möjl. äv. att hänföra till slagga, v.2] (-ig 1749—1939. -ot 1655—1741) [sv. dial. slaggig, slaggot, slaggog] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om väder: som kännetecknas av (att det faller) regnblandad snö l. snöblandat regn, gloppig, slaskig; jfr slaggaktig. Werve Alm. 1655, s. 9. Dalin (1854).
Spoiler title
Spoiler content