SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLANS, r. l. m.; pl. -ar.
Ordformer
(slantsar, pl.)
Etymologi
[sv. dial. slans; sannol. till ett icke anträffat slan(t)sa (med bet.: hänga l. dingla), avledn. av SLANTA, v.2; jfr med avs. på bildning o. bet. SLANT, sbst.1]
(†) trasa. En hel hop gamla slantsar och slarfwor, både af gångkläder och Sängkläder. BoupptVäxjö 1745.
Spoiler title
Spoiler content