SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLANT, sbst.1, r. l. m.; pl. -ar (Verelius) l. -er (Fånge 25 (c. 1710: wallmars slanter)).
Etymologi
[sv. dial. slant; till SLANTA, v.2 — Jfr SLANT, sbst.2—3]
(†) avslitet l. sönderslitet stycke av vävnad l. klädesplagg l. dyl., trasa. Verelius 240 (1681). Slant .. (dvs.) Ett sönderrifwet klädes stycke, slarfwa, trasa. Schultze Ordb. 4475 (c. 1755). — jfr VALMARS-SLANT.
Avledn. (†): SLANTIG, adj.1 [sv. dial. slantig] om (person med avs. på) klädsel: trasig l. slarvig. VDBötB 1651, s. 453 (om personer). Lind (1749; om kläder). SKL (1850).
Spoiler title
Spoiler content