SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLAS sla4s, sbst.1, r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sannol. till SLASA, med tanke på att malmen hasar nedför bryggan; jfr sv. dial. (Dalarna) slas, om ett slags sladd (jordbruksredskap)]
bergv. i rullschakt l. magasinsrum: i utfraktsort belägen, med en brygga försedd öppning (som kan tillslutas med en lucka l. dyl. o.) genom vilken malm l. berg tappas ut i vagnar o. d., fluster (se d. o. 1 slutet), tapp. JernkA 1917, s. 323. SvD 1975, nr 137, s. 15.
Ssgr (bergv.): SLAS-HÖJD. höjd på vilken slas befinner sig l. avses befinna sig. JernkA 1923, s. 268.
-SKJUTARE. gruvarbetare med uppgift att spränga block som fastnat i slas. SvYrkeslex. nr 101, s. 1 (1955).
-STOCK. om var o. en av de stockar vari slasens brygga fästes. JernkA 1923, s. 268.
Spoiler title
Spoiler content