SLICK slik4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(sleck c. 1696. slick 1674 osv.)
Etymologi
[sv. dial. slick, sleck; jfr d. slik, nor. slikk, nl. slik, mht. slec, läckerbit (t. schleck); till SLICKA, v.]
1) motsv. SLICKA, v. I 1, om enskild akt av slickande: slickning; beröring med tungan. Björkman(1889). Taxen kvitterade hans meddelande med en svag slick av sin långa tunga. Serner Birck 132(1917). Sedan han satt brillorna på och givit tummen en försvarlig slick, bläddrar han omsorgsfullt i telefonkatalogen. Bergengren Snok 291(1934).
2) (vard., numera bl. tillf.) motsv. SLICKA, v. I 2, om kyss. At ey min rena Anda smittade den kåta Sleck, / Lät iag det Kiärleks Gifft ey i mit Hiärta rinna. Dahlstierna (SVS) 287(c. 1696).
3) (vard.) motsv. SLICKA, v. I 4, om enskild akt av slickande l. (vanl., konkretare) om så mycket som man på en gång kan slicka i sig av ngt; ofta allmännare, om liten kvantitet av ngt (särsk. av dryck l. klibbigt l. smetigt ämne): munfull l. slurk l. skvätt l. klick l. (liten) klump l. (liten) rest l. (liten) återstod l. smula o. d.; förr äv. bildl., om en obetydlig summa pengar, struntsumma, bagatell. En slick grädde, mjölk, honung, kräm. En skiälm iagh, när jag stopet för munnen fick, / Om iagh dher i lembnade den minsta slick. Beronius Reb. F 3 a(1674). (Sv.) Få något för en slick .. (lat.) teruncii quid emere. Lindfors(1824). De tjugosju riksdalerna gingo åt till brödbitar, kalla potatis och en slick välling emellanåt. Hedenstierna FruW 122(1890). Lite skorper å lite kaffe, kanske en slick vin nån gång, när folk ska riktigt slå på stort. FrStigStätt. 1916, s. 71. Röktobak finns över huvud taget icke annat än tillfälligtvis och då får man stå i långa köer för att få en liten slick. UNT 1918, nr 6987, s. 5. Antagligen är .. (skålen med mjölk) inte för mig, men jag är så hungrig att jag måste ta mig en slick, sa (katten) Pelle. Knutsson SvanslSkol. 82(1945). — jfr MJÖLK-, SMÖR-, VIN-SLICKm. fl.
SAOB
