Etymologi
[jfr lt. sli(e)n, mnl. sliden, fris. slidj, mht. slīten, feng. slīdan (eng. slide); besläktat med lit. slidùs, hal, slipprig, lett. slīdēt, glida; avlägset rotbesläktat med SLEM, sbst.; i sv. möjl. lån fr. lt. — Jfr SLAJDA, SLEJD, SLID, sbst.1, SLIRA, v., SLITSA, v.2, SLÄDE]
(†) glida; anträffat bl. i särsk. förb.
Särsk. förb. (†): SLIDA IN. glida in. Then som haer lagom Längd ok Tiokleek, men wäl stywa, / Ok slijda sakta in .. / .. The (dvs. sådana nålar) rosas at the bäst kan tiäna til hwar Lap. Lucidor Hel. C 2 a (1671). —
SLIDA NER. om ngt som förtärs: glida l. halka ner; anträffat bl. bildl. Men Kiärlek är en Ting som först lijk Wijn och Miöd / Behaglig slider neer, då åtänks ingen Nödh. Lucidor (SVS) 110 (1669).
