publicerad: 1977
SLID sli4d, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
(i fackspr., i sht tekn.)
1) om del av maskin l. anordning som glider på plan l. annan slät yta l. i ränna o. d.
a) ss. ett slags skjutventil fungerande del av maskin o. d., vilken under fram- o. tillbakagående l. roterande rörelse på en glidyta öppnar o. stänger kanal(er) o. d.; i sht om dylik anordning som bestämmer drivmedlets inflöde i o. utflöde ur arbetscylinder i maskin (särsk. kolvångmaskin); jfr 2. Slid-inrättningarne (på två pelarmaskiner ombord på en ångkorvett) äro anbringade på främsta cylinders akterkant och aktra cylinders förkant. Sliden är så inrättad, att expansionen kan förändras från 1/4 till 3/4 af slaget. KrigVAH 1849, s. 24. Alldeles förbjudet (för maskinist och eldare) är att öka belastningen af säkerhetsventilerna, att ändra sliden eller slidrörelsen. ReglSJMachinEld. 1857, s. 12. Nerén HbAut. 1: 9 (1911; i slidmotor). Tryckmätningsanordningen (i en utmattningsmaskin) sker med manometrar, som sättas i förbindelse med arbetscylindern i ytterlägena med hjälp av en roterande slid, varigenom tryckmätningen blir exakt. TT 1940, M. s. 83. — jfr KOLV-, KORT-, MUSSEL-, PLAN-, PÅDRAGS-, REGLERINGS-, REGULATOR-, ROST-, RUND-, RÖR-, ÅNG-SLID m. fl.
b) i annan anv.; särsk. om plan (på glidyta l. gejder) rörlig l. manövrerbar fästanordning för (hållare till) maskindrivet verktyg (l. annan maskindel o. d.) l. om liknande maskindel o. d. med förflyttande uppgift; släde; jfr 3. Svarfstolarne hade 2:ne prismer, af hvilka den ena var egg och styrde, då den andra deremot var plan; på försättarne voro slidernas sneda planer nedåt vända. JernkA 1838, s. 194. Skänkarne öfverföras från kran till kran med skänklagren anbragta på en vagn eller slid. Därs. 1898, s. 50. För meddelanden med seende begagna de blinde .. en plan, färgad skrift, vanligen framställd medelst blyertspenna, som föres i en slid. 2NF 3: 695 (1904). De avsågade kubbarna hållas (vid spånhyvling) ned mot en fram- och återgående slid, i vilken ett eggjärn är anbragt. För varje slag av sliden hugges en sticka, som kommer att ligga i tangentens riktning. SvSkog. 1293 (1928). Karleboser. 2: 29 (1943). — jfr REVOLVER-, RULL-, RULLBANDS-SLID. — särsk.
α) om del av mekanism o. d., som reglerar rörelsen hos annan däri fäst del (l. andra däri fästa delar) o. d.: glidstycke. (Sv.) Slid, (fr.) Glisseur. Schulthess Tigerhielm 11 (1880; i kulsprutas ”spridningsapparat”). För att en kort stickel icke skall skära en skålig tandlucka i hjulet (som skall tandas), är dess bom fästad i en s. k. slid, som medelst en häfarm föres lodrätt upp och ner genom hjulets plan. Ericsson Ur. 102 (1897). UFlott. 3: 75 (1906; i avfyringsmekanism på kanon). jfr SÄKRINGS-SLID.
β) om den mellersta skjutbara delen av räknesticka. 2NF 24: 48 (1916). Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 140 (1949).
2) [utlöst ur ssgn SLID-BÅGE l. möjl. specialfall av 1 b] (numera föga br.) om slidrörelse (se d. o. 1, i konkret anv.) på ånglok. Sliderna för pistongstångarna fördärfvades .. fullständigt (vid tågsammanstötningen). GHT 1895, nr 222, s. 3. När .. (lokföraren) icke kunde upptäcka sliderna (på loket på grund av snödrivorna) begrep han vad som väntade dem (näml. stopp). Didring Malm 1: 252 (1914).
3) (mindre br.) om ränna vari l. skena varefter slid (i bet. 1 b) l. annan del av maskin o. d. löper; löpskena; jfr 1 b o. SLIDA, sbst.2 3 a. Bänklådan (på en hyvelbänk) .. glider i en slid ock regleras i sin rörelse fram ock tillbaka genom .. bänkskruven. Landsm. XVIII. 1: 4 (1912). Dyngkärran .. hade ovanrede som en grund låda med rakt uppstående sidor. Gaveln på denna låda kunde skjutas upp i en slid vid urlastningen. Gruddbo 397 (1938).
4) [jfr 1, särsk. 1 b, o. 3; delvis sannol. direkt av eng. slide, v., ss. första led i ssgr l. ordförbindelser] ss. förled i ssgr: som glider (medelst slidanordning l. ränna l. glidskena o. d.), glid-; se SLID-BLOCK, -BÅGE, -PLAN, -RÖRELSE 2, -YTA m. fl.
Ssgr (i allm. till 1 a; tekn.): SLID-ANORDNING~020. anordning med slid (l. slider); särsk. konkret.
-AXEL. vippaxel reglerande slidens rörelser. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). ReglSJMachinEld. 1857, s. 41. (Sv.) slidaxel (eng.) weigh-shaft. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(1 a, 4) -BANA. slidplan; glidbana (för slid). Schulthess (1885). De Ron o. Virgin I. 8: 24 (1887; för slid i riktinrättning till kulspruta). Ramsten o. Stenfelt (1917; i ångmaskin). —
-BÅGE.
1) till 1 a, 4, om en till slidstången ansluten förbindelse mellan övre ändarna av två excenterstänger, vilken (gm sin glidning på slidtärningen) möjliggör omkastning av maskinaxelns rörelse, kuliss (se d. o. I). TT 1872, s. 249.
2) (†) till 1 b, 4, om bågformig, i ränna löpande maskindel som användes för inställning av support o. d. TT 1871, s. 340 (till support i svarvstol).
Ssgr (till -båge 1, tekn.): slidbågs-reglering. särsk. konkret, i slidreglering: mekanism med slidbåge för omkastning av maskinaxelns rörelse. IngHb. 2: 815 (1948).
-CIRKEL. (numera föga br.) i slidrörelse: cirkel som excenterskivans medelpunkt beskriver. Frykholm Ångm. 217 (1881). Cannelin (1939). —
-EXCENTER. (numera mindre br.) excenter för åstadkommande av den fram- o. återgående rörelsen i slidreglering. TT 1884, s. 154. Stenfelt (1920). —
(1 a, 4) -KNÄ, sbst.1 (sbst.2 se sp. 6557). (föga br.) slidbåge (se d. o. 1), kuliss (se d. o. I). Klint (1906). —
-KOLV. (mot slidytan glidande, cylindrisk del av) rundslid (l. om dylik del av en slid som utgör en kombination av rundslid o. planslid). JernkA 1862, s. 144. TT 1879, s. 123 (i slid utgörande kombination av rund- o. planslid). —
(4) -KURSÖR. (förr) kursör (se d. o. 2) som glider på slidanordning (se d. o. b). Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(4) -LIST. i verktygsmaskin o. d.: list på glidyta, som styr slid l. släde, styrlist. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 142. —
(1 a, 4) -LÅS. (numera föga br.) slidbåge (se d. o. 1), kuliss (se d. o. I). TT 1879, s. 154. Cannelin (1939). —
(1 a, 4) -LÄNK. [jfr eng. slidevalve link] (numera föga br.) slidbåge (se d. o. 1), kuliss (se d. o. I). ReglSJMachinEld. 1857, s. 42. Cannelin (1939). —
-MASKIN. (numera bl. mera tillf.) ångmaskin (l. förbränningsmotor) med slid l. slider (motsatt: ventilmaskin). TT 1883, s. 90. IngHb. 2: 795 (1948). —
-MOTOR. (förr använd) förbränningsmotor med slid l. slider (i stället för ventil l. ventiler). SthmBelysn. 107 (1903; i gasmotor). Nerén HbAut. 1: 9 (1911). —
(1 a, 4) -PLAN. plan l. (i utvidgad anv.) välvd glidyta för slid; äv. allmännare: glidplan. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). TT 1873, s. 243 (om välvd glidyta). (Sv.) slidplan .. (fr.) bande plane des tiroirs; glissière. Schulthess (1885). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 280. —
-REGLERING. reglering av slids l. sliders rörelse l. gång (i maskin o. d.); reglering medelst slid(er) av drivmedlets tillströmning o. utströmning i cylinder (cylindrar); i sht konkret(are), om sättet för l. mekanism åstadkommande sådan reglering; jfr -rörelse 1. Zidbäck (1890). 2NF 33: 1059 (1922). Klugs slidreglering (för ångmaskiner) med en excenter (Länkreglering). IngHb. 2: 816 (1948). —
-RÖRELSE.
1) till 1 a: (med viss mekanism åstadkommen) rörelse l. gång hos slid(er); särsk. konkret: mekanism som utför sådan rörelse l. gång, slidreglering. ReglSJMachinEld. 1857, s. 12 (konkret). Lundberg Lok. 164 (1902; abstr.).
2) [jfr eng. slide motion, slide movement] (föga br.) till 4: glidrörelse i slidanordning (se d. o. b) o. d. Jungberg (1873). Beroende på fundamentets storlek bygges (cylindertryck-)maskinen med två, tre eller flera par .. skenor. Skenornas glidning med varandra kallas slidrörelse. HantvB I. 5: 369 (1937). —
(4) -SKOTT. (†) på kanot: löst skott (se skott, sbst.2 9) som löper i ränna l. dyl. TIdr. 1887, s. 44. —
-SKÅP. (lådformigt) utrymme (för drivmedlets fördelning) vilket omsluter slid l. slider, slidhus; särsk. om sådant utrymme på ångmaskin. JernkA 1850, s. 28 (i ånghammare). Lundberg Lok. 118 (1902; på lokomotiv).
-SLAG. till sin längd bestämd amplitud hos slid (som har en fram- o. tillbakagående rörelse), slag som slid gör. TT 1880, s. 18. —
(1 a, 4) -SPEGEL, sbst.1 (sbst.2 se sp. 6558). (numera föga br.) slidplan. TT 1878, s. 258. 2NF 25: 1446 (1917). —
-STYRNING.
2) till 1 b: styrning av slid; särsk. konkret: anordning (ränna l. skena o. d.) för styrning av slid. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 215. Nerén PraktFräsn. 55 (1940). —
-STÅNG. [jfr eng. slide (valve) rod] stång som förmedlar rörelsen till fram- o. återgående slid (i ångmaskin). Fock 1Fys. 497 (1855). —
(1 b) -SÅG. cirkelsåg med sågklingan monterad på en slid l. släde, slädsåg. TNCPubl. 16: 72 (1949). —
(1 a, 4) -TÄRNING. (till slidstång kopplad) tärning l. kloss som är rörlig i en kuliss, slidblock. Frykholm Ångm. 300 (1881). —
-VAGN. (numera föga br.) bil med slidmotor. Ventilvagnar och slidvagnar. Nerén HbAut. 1: 1 (1911). Motorför. 1928, nr 12, s. 7. —
-VALV, sbst.1 (sbst.2 se sp. 6558). om den välvda delen av en D-formad slid, valv på slid. Frykholm Ångm. 218 (1881). —
(1 a, 4) -VENTIL. ventil i form av en slid, slid, skjutventil (som rör sig på en glidyta). Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Vattentrycket (i konvertrar) regleras med en lätt åtkomlig slidventil. TT 1874, s. 270. Maskinen, som är speciellt konstruerad för sidvagn, har en stark motor med slidventiler. Motorför. 1928, nr 6, s. 7. IngHb. 2: 517 (1948; om avstängningsventil i rörledning). —
-VEV. (numera föga br.) i slidreglering: vev (med excenterskiva o. excenterstång) som förmedlar maskinaxelns rotation ss. en fram- o. återgående rörelse till slidstång o. slid. TT 1878, s. 259 (i gasmotor). LB 4: 141 (1904; i ångmaskin). —
(1 a, 4) -YTA. glidyta (för slid); slidplan (för ångslid). Schulthess (1885). (Sv.) slidyta .. (eng.) cylinder-face. Björkman (1889). Dahl Jiggar 1: 160 (1939).
Spoiler title
Spoiler content