publicerad: 1977
SLUTSTEN slɯ3t~ste2n, förr äv. SLUTESTEN, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -ar.
Ordformer
(slut- 1752 osv. slute- 1640)
Etymologi
[fsv. slutsten; av mlt. slūtstēn, av slūten (se SLUTA, v.1) o. stēn (se STEN); jfr äv. d. slutsten, sluttesten, t. schlussstein, schliessstein; ordet har i sv. senare anslutits till SLUT, sbst.1; i bet. 3 är ordet sannol. ssg av SLUT, sbst.1, o. STEN]
1) byggn. om (kilformad) sten (ofta med dekorativ l. ornamental utsmyckning l. utformning) som insättes l. är insatt i toppen av valv l. mitten av valvbåge (o. binder övriga stenar i valvet osv.); jfr BIND-STEN 2 a β, KIL-STEN o. SLUTA, v.1 I 5 b β. Linc. Hhhh 2 a (1640). Slutstenar kunna få ornamenter, efter byggnadens caracter, antingen consoler, eller hufwuden utaf djur. König Mec. 72 (1752). Hvalfven pryddes ofta af slutstenar, formade som nedhängande tappar. Laurin Konsth. 176 (1900). Fornv. 1955, s. 143.
3) (numera bl. tillf.) om sten i slutet av ngt l. sten som avslutar ngt; jfr SLUT, sbst.1 I 3 a. 1GbgVSH 5: 82 (1806). Dalin (1854).
4) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 3.
a) [jfr 1] (mera tillf.) om den del l. det parti i ngt valvformigt som (närmast) motsvarar slutstenen (se 1) i murat valv l. murad valvbåge. Bäckengördeln är konstruerad såsom ett valv. .. Valvet består av två sidodelar .. (dvs. höftbenen), och en slutsten (dvs. korsbenet). Broman MännRör. 95 (1922).
b) [jfr 1] om det som (avslutar o.) fullbordar l. fulländar (utgör sista ”byggstenen” i) verk l. skapelse o. d. (liknat resp. liknad vid en byggnad), stundom: fulländning. Äfven var det Carl Gustaf förbehållet att sätta slutstenen till det stora fredsverket, genom fördraget i Nürnberg. CTJärta i 2SAH 17: 288 (1836). Månne menniskan, skapelsens slutsten och mästerstycke, kan vara ett undantag från skapelsens allmänna lag? Palmær Eldbr. 164 (1848). Den dagen, då Gustaf Eriksson Wasa här (dvs. i Strängnäs) valdes till Sveriges konung, inmurades .. slutstenen i den svenska frihetens tempel. MagistrPojk. 2 (1921).
c) [jfr 3] (numera bl. tillf.) mer l. mindre liktydigt med: slutmål l. slutgräns. Det mål, på hvilket .. (edra tankar) nu vid slutstenen af er bana borde riktas. Rydberg Frib. 388 (1857).
Ssgr (till 1, byggn.): SLUTSTENS-KONSOL. konsol (ss. prydnad) på slutsten. Hahr NordeurRenässArkit. 196 (1927). —
Spoiler title
Spoiler content