publicerad: 1979
SMAKLIG sma3klig2, förr äv. SMAKELIG, adj. -are. adv. -A (†, Serenius Ccc 1 a (1734), Schultze Ordb. 4590 (c. 1755)), -EN (†, Rålamb Resa 21 (1658, 1679), Weise 1: 199 (1769)), -T (Dähnert (1784) osv.).
Ordformer
(-elig 1658—1832. -lig 1664 osv. -ligit (-et), n. sg. 1675—1788. -ligt, n. sg. o. adv. 1713 osv.)
Etymologi
[jfr d. smagelig, nor. smakelig, mlt. smakelik, mht. smackelich (ä. t. schmacklich); till SMAK, sbst.1, o. SMAKA, v.; jfr äv. fsv. osmakliker, osmaklig]
1) motsv. SMAK, sbst.1 1, o. SMAKA, v. 4, om födoämne o. d.: som har (så l. så beskaffad) smak; utom ss. senare led i ssgr numera bl. pregnant: som har god smak, välsmakande o. d.; förr äv. allmännare: som tillhör l. avser smaken, smak-. Smaklig måltid!, ss. tillönskan till ngn l. ngra som äter l. just skall äta en måltid. En (föga) smaklig anrättning. Maten war .. wäl och smakeligen tillagad. Rålamb Resa 21 (1658, 1679). Vid .. (växters) vattenaktiga (bestånds-)delar merkes (bl. a.): .. Att de äro mer eller mindre smakelige. Wallerius Åkerbr. 11 (1761). (Timotej) är ett af de hårdaste, och för kreaturen minst smakliga (fodergräsen). QLm. 4: 45 (1833). Wäl äro många arter (av leddjuren) osz till betydlig nytta, till födoämne och smaklig njutning, såsom kräftans kött och biens honung .., men (osv.). Holmström Ström NatLb. 4: 143 (1852). Vårmusseronen, en av de smakligaste svampar, som vårt land äger. Bülow Svamp. 66 (1916). Hemtips 1960, nr 1, s. 12 (ss. adv.). — jfr O-, REN-, VÄL-SMAKLIG. — särsk.
a) (numera mindre br.) i uttr. äta smakligt, hålla sig med god mat, äta väl, hålla ett gott bord. Nordforss (1805). Schulthess (1885).
b) (†) i utvidgad anv., ss. adv.: med god smak (se SMAK, sbst.1 3 d), med god aptit. Serenius EngÅkerm. 265 (1727).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1, särsk.: behaglig l. tilltalande l. gillad l. guterad o. d.; äv. i uttr. smaklig för (i sht förr äv. hos) ngn, äv. (med indirekt obj.) ngn smaklig; jfr 4. RARP 7: 120 (1660). Man sökte .. (år 1675 förbättra Sveriges ställning) igenom åtskilliga afskickningar .. (bl. a.) til Regensburg, at göra (de tyska) Ständerna den Alliancen smaklig, som Swerige slutit med Frankrike. HC11H 7: 14 (1697). Studium (av historien) blifver allt mer och mer smakligt, sedan jag sluppit de torra Compendia Historica. CFMennander (1761) i MoB 3: 19. Sanningen är alltid smaklig hos dess älskare. Chydenius 48 (1765). För en bibliograph äga .. (notiser om namn, årtal m. m.) et stort värde ..; men .. (i vissa anteckningar) träffas .. här och där en smakelig anecdot äfven för de läckrare munnar. HH XXXII. 1: 170 (1782). Sjelfva helsan tyckes i längden vara mindre smakelig, och för at njuta henne måste man ibland vara sjuk. Schröderheim Opt. 19 (1802). Lindroth i 3SAH LXXIX. 2: 140 (1971). — jfr O-SMAKLIG. — särsk. (†) i utvidgad anv.
α) ungefär liktydigt med: härlig l. ljuvlig o. d. Stundom har jag fådt sådan smakelig blick i Jesu sår, at jag rönt deras nogsamhet. SRosén (1746) i KyrkohÅ 1912, MoA. s. 103.
4) motsv. SMAK, sbst.1 4: som är i överensstämmelse med (den rådande l., i sht, pregnant, den goda) smaken; smakfull; (ur estetisk l. moralisk synpunkt o. d.) passande l. lämplig; i sht förr äv. i uttr. smaklig hos ngn (jfr 2), som är i överensstämmelse med smaken hos ngn, som faller ngn i smaken; stundom svårt att skilja från 2. Hvem kan väl utan innerligt nöje .. beskåda (skogen), eller derom läsa Skaldernas och andras smakeliga beskrifningar? URudenschöld PVetA 1748, s. 3. De regerande Turkar i Cairo, låta inöfva sina Slafvar .. i de slags öfningar, som hos dem äro smakelige. Hasselquist Resa 105 (1750). Linnerhielm 1Br. 198 (1797; om byggnader). (I sitt presidie)-tal (1768) anför Celsius, tadlande, några mindre smakliga bilder från olika svenska poeter. Rudin i 3SAH 15: 316 (1900). Stå och passa de sörjande vid (järnvägs-)tåget var knappast smakligt. Hedberg VackrTänd. 328 (1943).
Avledn. (till 1): SMAKLIGHET, r. l. f. om egenskapen l. förhållandet att vara smaklig; äv. mer l. mindre bildl. (jfr smaklig 2). 2RARP 8: 77 (1734; i fråga om tobak). Isynnerhet synes .. (temperaturen i drivhuset) hafva märkligt inflytande på fruktens smaklighet (hos bl. a. ananas). VetAH 1803, s. 100. Wirsén i 3SAH 2: 309 (1887; bildl.). För att höja smakligheten (av en gödfoderstat) kan man inblanda litet koksalt. Träskman Fjäd. 66 (1948).
Spoiler title
Spoiler content