SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1979  
SMELTS-.
Ordformer
(schmelts- 1720 (: Schmeltsglas). smelsts- 1592 (: Smelsts wärk). smelts- 1753 (: smeltsbruket, sg. best.))
Etymologi
[av t. schmelz-, till schmelz, motsv. mlt. smelt (se SMÄLT, emalj)]
i ssgr: emalj- (se EMALJ 1).
Ssgr (†): SMELTS-BRUK. degformig massa varmed krossat o. finfördelat glas förr sammanbakades till emalj (se d. o. 1); jfr bruk 11. Kiellberg KonstnHandtv. Juv. 3 (1753).
-GLAS. emalj(glas). Lindestolpe Färg. 15 (1720).
-VERK. om emalj(inläggning l. -beläggning). Loenbom Upl. 2: 28 (1592).
Spoiler title
Spoiler content