SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMET sme4t, sbst.3, r. l. m. (NVedboDomb. Höstt. 1798, § 173, osv.) l. n.; best. -en l. (ss. n.) -et.
Etymologi
[sv. dial. (Västergötl.) smet, n.; identiskt med SMET, sbst.2, l. gm ellips bildat till (SMET(E)- i) ssgr (SMET-VED, -FÄLLA m. fl.)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i sht i skildring av ä. förh.) om smutsande (sotigt (halvbränt) virke l. bråte o. d. i) skogstrakt där skogs- l. hyggesbränning försiggått l. skogsbrand härjat (”smetfälla”). Elden tände sig i smeten. NVedboDomb. Höstt. 1798, § 173. När fällan .. blifvit bränd eller svedd, får hon namn af .. smet. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 102 (1868).
Spoiler title
Spoiler content