[sv. dial. smig, vinkeljärn; liksom dan. o. nor. smig(e) av lt. smieg, f., l. t. schmiege, f., till schmiegen (se SMYGA, v.1)]
(†) om varje mellan tvenne plan l. linjer belägen vinkel som under- l. överstiger 90°, smyg. Det är äfwen så skadeligit, at intet gifwa .. (lutande byggnadsverk mot havsvågor) en rätt smig, som bygga sådane werk rät up och ned, som dock skola stå emot watnets force och werkan. Triewald Förel. 1: 109(1728, 1735).
SAOB
