SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMOCK smok4, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. smock, smuck; till sv. dial. smocka, smyga; jfr nor. dial. smokka, tränga l. klämma ut, nyisl. smokka, kränga av l. på, mlt., lt. smücken, smyga, trycka intill sig, mht. smücken, trycka intill sig, ta på kläder (t. dial. schmucken, smyga); intensivbildning till SMYGA, v.1; etymologiskt identiskt med SMOCK, sbst.2 — Jfr SMUCKA, v.1, SMYCKA]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) smal gång l. passage (mellan hus), smyg. Stolt Minn. 3 (1879). Alla hus .. voro timrade hvar för sig på fyra knutar med smockar emellan. Därs. 10. ÖgCorr. 1971, nr 164, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content