SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMÄCK smäk4, interj.
Etymologi
[jfr d. smæk; av ljudhärmande urspr. l. (närmast) till SMÄCKA, v. — Jfr SMÄCK, sbst.1, SMÄCK-]
(vard.) återgivande ljudet av smällande (särsk. då ngt vått l. klibbigt slår emot ngt med ett smällande ljud). SvTyHlex. (1851). Därs. (1872).
Spoiler title
Spoiler content