[jfr fvn. smælingr; etymologiskt identiskt med SMÄLING;i sv. möjl. att fatta ss. lån från fvn.]
(†) stackare. Een Man som ogift är och Echta-Ståndet ratar / Är altjd Heemsk och Twär, är smälinger och flater, / Swårmodig, Tankefull, går såsom een ther drömmer. Spegel GW 264(1685).
