SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMÄLLON smäl3on2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. smällon; bildat till SMÄLLA, v., med det i bärnamn vanliga suffixet -on (se t. ex. LINGON, MJÖLON, ODON)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (frukt av) växten Fragaria viridis Duch. (F. collina Ehrh.), vars foder har viss likhet med fodret hos smällglim, backsmultron, nejkon. Ibland de wilda eller Mark-Smultron finner man flere förändringar til skapnad, färg och smak. Den märkwärdigaste af Swenska är den, som af allmogen i Skåne kallas Smällon. Retzius FlOec. 262 (1806). LfF 1899, s. 194.
Spoiler title
Spoiler content