publicerad: 1980
SMÖLE smø3le2, äv. SMÅLE små3le2, sbst.2, l. SMYLLE smyl3e2, n.; best. -et.
Ordformer
(smole 1917 (: hösmole). smylle 1893 (: hösmylle). smöle 1754—1917)
Etymologi
[sv. dial. smole, smöle; till SMÅL (sv. dial. äv. smöl) l. SMULA, sbst. (sv. dial. äv. smöla) l. SMULA, SMÖLA, v.]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) smått avfall (särsk. av hö l. säd) l. söndersmulad rest av ngt o. d.; (hö)smolk. NVedboDomb. Höstt. 1754, § 9. (Vid torvupptagning behövs) En skyffel, hvarmed alt smöle kastas tilbaka. VetAH 1781, s. 266. Möller (1790). Hellström NorrlJordbr. 467 (1917). — jfr HÖ-SMÖLE.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content