publicerad: 1980
SMÖR smö4r l. smœ4r, n.; best. -et.
Ordformer
(smör (szmör) 1521 osv. smörr- i ssg 1609 (: smörraske hofmän). smöör 1527—1668)
Etymologi
[fsv. smör; motsv. fd. smør (d. smør), fvn. smjǫr, smør, nor. dial. smør, fsax. smero (mlt. smer), ffrank. smero (mnl. smere, smeer, nl. smeer), fht. smero (t. schmer), feng. smeoro (eng. smear); besläktat med got. smaíþr, fett. — Jfr SMÖRJA]
1) [efter t. schmer] (†) om medel för minskande av friktion: smörjmedel, smörja; säkert anträffat bl. ss. förled i ssgr o. senare led i ssgrna LED- o. SKEPPS-SMÖR.
2) (i sht på bröd struket) födoämne som utgöres av det ur mjölk (i sht gm kärning) utvunna fettet med en mindre ingrediens kvarvarande mjölk; äv. om fettämnet i mjölken (med tanke på dess utvinning till sådant födoämne); äv. (jfr 5) om l. med inbegrepp av margarin l. (i sht ss. senare led i ssgr) annan ersättning för nämnda födoämne. Bereda, kärna smör. Saltat, osaltat, färskt smör. Breda, stryka smör på brödet. Smör och bröd, bröd med smör på, smörgåsar. Steka ngt i smör. Brynt, skirat, smält smör. Med hummerskal l. hackad persilja l. senap tillsatt smör. SthmSkotteb. 3: 188 (1521). Är komit i stalleth till siuka hester och till smöria släde filter medh Smör 18 m(a)rch. GripshR 1555, s. 10 b; jfr 1. Smör är then warmaste och feetaste Miölkens deel, hwilket gifwer en sött smak ock nog Födzel. Palmchron SundhSp. 89 (1642). Smörfatens rengiörande .. och smöretz inpackande. HovförtärSthm 1703 A, s. 1776. Lägg en bit rödt smör af kräftor eller hummer uti (kyckling-)såsen, att den får wacker färg. Nordström Matlagn. 65 (1822). Smöret upptages ur kärnan med en hårdukssil, hvilken sakta skakas upp och ned, att kärnmjölken må släppa smöret. LAHT 1884, s. 122. Med margarin afses i denna författning allt sådant konstgjordt smör, i hvars sammansättning ingår fett, som ej är framstäldt ur mjölk. SFS 1885, nr 57, s. 1. Svenska mejeriernas riksförening .. må under tiden intill den 1 september 1959 bestämma riksnoteringen å runmärkt smör efter marknadsmässiga grunder. BtRiksdP 1959, 1: nr 80, s. 2. — jfr ALTAR-, ANK-, AVRADS-, BJÄR-, BOND-, BYTT-, EXPORT-, FÅR-, GET-, GRYN-, GRÄDD-, HUMMER-, ISTER-, KO-, KONST-, KRÄFT-, LANT-, LÖK-, MARGARIN-, MAT-, MEJERI-, MJÖLK-, NATUR-, OST-, PERSILJE-, POTATIS-, PUK-, REN-, RÄNTE-, SENAPS-, SEPARATOR-, SKATTE-, SOMMAR-, VASSLE-, VÅR-SMÖR m. fl. — särsk.
a) i ordspr. l. ordstäv; jfr b, c. Man tager icke gerna rent smör, j bänckehalmen. SvOrds. B 5 a (1604). Narreknijfwen är först i smöret. Grubb 566 (1665). Hade ej smöret fallit i lorten, hade icke hunden fått deraf. Rhodin Ordspr. 57 (1807). Den får inte smör, som äter upp grädden. Granlund Ordspr. (c. 1880). Han tänker svek som brer smör på feta kakor .. (dvs.) den som överöser med smicker har ohederliga avsikter. Holm Ordspr. 300 (1964).
b) i uttr. se ut, äv. låta o. d. som om han osv. (har) sålt l. se ut att ha sålt smöret och tappat (bort) pengarna, se helt nedslagen l. mycket modfälld ut l. låta osv. helt nedslagen l. mycket modfälld; äv. utan jämförande led, i det bildl. l. ordspråksartade uttr. ha sålt smöret och tappat (bort) pengarna o. d., (råka ut för ngt som får en att) se helt nedslagen l. mycket modfälld ut o. d., i sht förr äv.: inte få något (nämnvärt) utbyte av ngt l. dyl. Dv Jösse käre, sägh migh wäl, / Hwad wår Junker han want (på spel) i qwäll? / Ty han kom så meckta snöpligh heem, / Som han ey kunne räkna til fem. / Jagh troor rätt förwist han haar smöret sålt, / Och tappat alla Peningarna bort. Brasck FörlSon. G 4 b (1645). Jag anser att den, som .. finge henne till hustru, icke hade, som ordspråket lyder, sålt smöret och tappat pengarne. Carlén Rosen 628 (1842). Evert och Reinhold hemkommo från skolan, båda vid dåligt lynne. Evert såg ut som hade han sålt smör och tappat pengarna. Topelius Läsn. 7: 104 (1891). Di sir ut att ha sålt smöret å tappat pengarna, sade gumman Westergren. Janson Ön 35 (1908). Trolle O'Neill LjuvUngd. 50 (1936).
c) (vard.) i det stående uttr. för allt smör i Småland, i negerad sats: för något pris i världen, under några omständigheter; i sht med negationen inte. NordT 1896, s. 308. Inte ens de som klagar värst över den moderna ungdomens förvildning, den moderna konstens förfall, den moderna världens själlöshet etc. vill för allt smör i Småland erkänna sig själva vara omoderna. Selander Modernt 8 (1932). Han kunde inte för allt smör i Småland tåla en del av de partivänner, som han hade i stadsfullmäktige. Rosén KojResid. 66 (1943).
d) i jämförelser (jfr b). Han will altid flyta åfwanpå, som smöret. Rhodin Ordspr. 59 (1807). Säkert komme .. befordran och andra värf och ny befordran som smör på bröd och bröd på smör — hvem kunde säga, hvar det skulle sluta? Hallström NNov. 261 (1912). — särsk.
α) med tanke på smörets mjuka l. lösa konsistens; äv. i uttr. beskrivande karaktärsegenskap o. d. Då St. Pehr skuffades af wachten (i sitt fängelse i Rom), hafwer han stödt hufwudet emot muren, och då har muren uppå det stället gifwit sig in, såsom han hade warit af smör. SvBrIt. 1: 60 (c. 1700). (Hon) är from som ett lamm och vek som smör. Stiernstolpe DQ 3: 131 (1818). Platsen (för ekplanteringen) uppgräfdes, så att mullen blef lös som smör. Crusenstolpe CJ III. 2: 364 (1846).
β) med tanke på hur lätt smör smälter (i värme). Mitt hjerta smälter som ett smör, / För er, som vågat ren två gånger mig försvara. CIHallman 293 (1778). Byn brann som smör. Lundquist Zola Grus 59 (1892). Besparingarna smulto bort som smör på heta stenar. Ergo 1931, s. 294. — särsk.
α') i uttr. gå åt o. d. som smör i solsken l. solen, liksom smälta bort, hastigt ta slut; ha en strykande åtgång (vid försäljning). Det gick (går) åt, som smör i solsken. Granlund Ordspr. (c. 1880). Pengar försvinna som smör uti sol'n. Nordlund Bit. 17 (1894). Papperet kan .. dateras, men skriften kan det inte ... (Det är) troligt, att skriften följt ganska snart efter papperets tillkomsttid, enär i äldre tider papper gick åt som smör i solen. Dædalus 1960, s. 129.
β') (numera mindre br.) i uttr. stå sig l. bestå som smör i solsken, vara (helt) utan fasthet i sinnet l. motståndskraft mot påverkan o. d.; äv. om skäl o. d.: inte alls hålla l. dyl. Han ståår sigh som Smör i Solskeen. .. (dvs.) Illa. Grubb 296 (1665); jfr Holm Ordspr. 301 (1964). Hans skäl bestå i en Rådstuga, som Smör i Solskijn. Columbus Ordesk. 39 (1678; uppl. 1963).
γ) med tanke på att smöret snabbt går åt (l. kan gå åt) på grund av dess begärlighet. ”Det gick som smör och bröd i skräddare!” sade Tufve då stugan var rensad (från ovälkomna besökare). Wigström Folkd. 1: 86 (1880). Då nu .. världen .. drages till det gemena .., så ha .. (skribenternas) skvallerhistorier sålts som smör. Lindqvist Herr. 235 (1917). Anspråkslöst valda lögner, som gå i herrarna som smör i smålänningar. Essén Brilj. 84 (1918).
δ) (numera mindre br.) i uttr. som om man skulle raka l. riva smör ur l. av elden o. d., betecknande mycket (o. omotiverat) hög fart l. takt o. d. Det går som man skulle raka smör ur elden. Rhodin Ordspr. 40 (1807). Florman BrRetzius 34 (1829: af). Så brådtom, som om man skulle rifva smör ur elden. Granlund Ordspr. (c. 1880).
ε) (i bibeln) med tanke på den glatta yta smör (l. salva) kan ge ngt, i uttr. halare än smör, om ord; jfr 5 b o. HAL, adj. 3 a. Theres mund är halare än smör, och the haffua likwel örlig j sinnet. Psalt. 55: 22 (öv. 1536; Bib. 1917: hala såsom smör; Luther: gletter denn butter).
e) i ngt överförd anv. (jfr f), om salva l. maträtt av l. med smör.
β) om salva med smör ss. huvudbeståndsdel; numera bl. i ssgn MEJRAM-SMÖR; jfr 5 b. (Lat.) Ungventum Potabile rubrum ... (Sv.) Rödt Smör medh Bäfwergeel. ApotT 1698, s. 91.
f) oeg. l. bildl. (jfr a—e, 3—5). När Bonden döör, måste den som Gården wil hafwa .. hafwa .. (änkan). Alt kunde än då gåå til, om hon effter den gamble .. Saras Exempel, unte den stakkars Agar det, som hon sielf ikke kan göra Gagn medh. Ney, trotz säger Knorr-wulne gamble Kattan, iagh wil sielf göra detta Smöret reent. Kempe Graanen 57 (1675). Ned med den grofva lurken derborta på trappan! I rosenkammarn, att klappa smöret ur honom! Topelius Fält. 5: 421 (1867). En pojke bryter en gul blomma för att se om flickan vid sidan om får smör under hakan, och snart rasar leken igen, så att (osv.). Jönsson SkånSomr. 80 (1924, 1935). Oliven är det varma Europas smör; nästan all mat, särskilt grönsaker, tillredes med (oliv-)olja. Sörlin Växtv. 90 (1927). — jfr RÄV-SMÖR. — särsk.
α) [eg. med tanke på smöret i smörhålan] (vard.) i uttr. betecknande att ngn är l. kommer i (ekonomiskt) gynnad l. gynnsam situation l. i gunst.
α') i uttr. sitta l. vara i smöret, ha (fått) det (mycket) bra ekonomiskt, ha (kommit i) en (mycket) gynnad ställning l. (riktigt) vara (l. ha kommit) i gunst; jfr γ'. (Fr.) Il est à nage pataud. (Sv.) Han sitter i smöret .. (dvs.) mår väl. Almqvist FrSpr. 184 (1838). (Två mot G. III o. hans regim kritiska herrar visade sig vara) två gökar, som, så länge .. (G. III) lefde och Armfelt var i smöret, räknades till deras mest undergifna och nitiska kreatur. Crusenstolpe Mor. 4: 360 (1841). En gynnad karl / Hon lyftade till frälse snart från skatte, / Ja, hann ni dörrn till hennes boudoir, / Så var ni snart ”i smöret.” CVAStrandberg 5: 106 (1862). Bjälke-gubbarna .. äro nu lika djupt i smöret hos drottningen som förr hos kung Albrekt. Lundegård DrMarg. 2: 189 (1906). Lidman Gossen 158 (1952: sutto i smöret).
β') i uttr. komma (sig) upp (l. mitt upp) l. rätt i smöret, få det (mycket) bra ekonomiskt; komma i en (mycket) gynnad ställning l. (riktigt) komma i gunst (hos ngn). Å! så ha de kommit sej op i smöre igen! Envallsson Julaft. 71 (1801). Det är förgjordt, hvad hon tycker om grå hår. Det vore klokt af dig, att snart skaffa dig några sådana testar, bror Magnus, ty förr kommer du aldrig rätt i smöret. Snellman Gift. 1: 64 (1842). SöndN 1862, nr 5, s. 3 (om person som fått ärva). (Kvinnan) har .. utan vidare kommit midt upp i smöret och är Trimalchios factotum. VLitt. 1: 504 (1902). Lundkvist Vindingev. 309 (1956).
γ') (numera mindre br.) i uttr. stiga l. trampa upp i smöret med stövlarna l. både med stövlar och sporrar l. stå i smöret med båda fötterna, komma resp. sitta i smöret (se α', β') l. dyl. Han har stigit up i smöret både med Stöflor och Sporrar. Celsius Ordspr. 2: 359 (1709). Man trampar här (i Hälsingl.) icke med stöflarne up i smöret, ey heller skär här guld med tälgknifwar. Broman Glys. 3: 219 (c. 1730). Han står i smöret med båda fötterna. Granlund Ordspr. (c. 1880).
β) (numera mindre br.) ss. beteckning för verklig ersättning l. gottgörelse för ngt, i uttr. ta l. ge l. få o. d. smicker för smör, se SMICKER 2 b.
γ) (†) i uttr. få l. ha igen ngt på smör och bröd, få betalt för ngt med ränta (se BETALA 5 a), få l. ha igen ngt med besked; få äta upp ngt på smör och bröd, (med besked) få betalt för ngt (se BETALA 5 a), (verkligen) få ”äta upp” ngt. Du (har) giordt mig den största förargelsen i werlden. Du .. skall få äta up det på smör och bröd. Missförståndet 42 (1740). Om han gör mig något skälmstycke, om han talar illa om mig, lofvar jag att han skall få el. ha det igen på smör och bröd. Weste FörslSAOB (c. 1815). Schulthess (1885: ha .. igen).
3) [eg. specialanv. av 2 f] (vard.) boktr. om sättningsarbete som är fördelaktigt för sättare som arbetar på ackord. GrafUppslB (1951).
4) [eg. specialanv. av 2 f] (vard., mera tillf.) nedsättande, om ”smältande” (se SMÄLTA, v.1 2 e β) karaktär l. inslag i tenorröst; jfr SMÖR-TENOR. I kören fanns några italienska stuckarbetare med så mycket smör i tenoren att Tino Rossis bredvid dem var rena talgen. Johnson Katt 15 (1956).
5) [eg. specialanv. av 2 f] om ämne l. massa o. d. som till färgen l. (i sht) konsistensen liknar smör. (Sv.) Smör (lat.) Butyrum, liquamen. Helsingius (1587). Djefvulen besitter föret, / Kära Herre, det är Fan! / Mitt i detta svarta smöret / Stjelper jag (dvs. en hyrkusk) med stor chican. Bellman (BellmS) 6: 37 (c. 1765). — jfr BAMBU-, BERG-, ENE-, GÖK-, KRÄFT-, TROLL-SMÖR. — särsk. [jfr motsv. anv. av t. o. eng. butter o. nylat. butyrum]
a) (i fackspr.) om fet l. oljeartad materia med (ungefär) smörkonsistens; särsk.: fettämne som vid ordinarie temperatur har smör- l. salvkonsistens; i fråga om fettämne med användning ss. matfett utan klar avgränsning från 2; jfr b. Schi (ett träd, som bär vegetabiliskt smör). Palmblad LbGeogr. 233 (1835). Hårda och fasta fettarter kallas talg, mjuka ister och smör. NF 4: 1186 (1881). De fettämnen, som användas i den kemiska industrien, bestå med några undantag .. af fettsyror och glycerin. .. (Om de) smälta .. först vid omkring 20°, kallas de än fett, än smör. 2UB 7: 473 (1903). — jfr CHOKLAD-, KAKAO-, PALM-SMÖR.
c) kem. om metallklorid av halvflytande l. smörlik konsistens; ss. senare led i ssgrna ANTIMON-, METALL-SMÖR.
Ssgr (i allm. till 2): A: SMÖR-AFFÄR. (i sht förr) affär (se d. o. 6 slutet) l. butik som enbart l. företrädesvis säljer smör; äv. (i sht om ä. förh.): affär (se d. o. 4) i smör. Lundell (1893). Östermalms Smöraffär. AbonnRT 1901, jan. s. 909. Syssla med smöraffärer. Östergren (1942). —
-ASK. ask (se ask, sbst.2) vari smör förvaras l. sätts fram på bordet. TullbSthm 1539, s. 40 a. En duktig tina vill jag ha till smörask. Westermarck NylFolks. 2: 34 (1913). Karlson StåtVard. 496 (1945; ss. serveringskärl). jfr tenn-smörask. särsk. (†) i bildl. uttr.
a) ngns makt är i mors smörask, eg.: det är bara när det gäller att förse sig ur mors smörask som ngn duger ngt till. Hvar är din makt, i mors smörask, som man säger. Blanche FlStadsg. 445 (1847).
-form. (-ask- 1653 osv. -aske- 1689) (förr) gjutform för tennsmörask. Löfgren TenngjH I. 2: 243 (i handl. fr. 1653).
-hovman. (-aske-) (†) eg.: hovman som är duktig bara när det gäller att förse sig ur allmogens smöraskar; hovman som (utan att göra ngn nytta) missbrukar sin rätt till utspisning l. underhåll (l. på annat sätt suger ut allmogen); jfr -ask-slickare. Här äre nu flere Fougdar och vnderfougdar så och redfougdar, Skrifware och vnderskrifware och Substituter, smörraske hofmän och tienare och tienarinnor på theras gårdar, än såsom beholdna bönder. Stiernman Riksd. Bih. 266 (1609). TunalänDomb. 28/6 1678.
-slickare. (-aske-) (†) om myndighetsperson som girigt l. hänsynslöst utnyttjar sin rätt till utspisning l. underhåll o. d. UpplDomb. 1: 104 (1633). —
-BAGARE. (†) i uttr. smör- och sockerbagare, bagare som tillverkar finare bakverk (smör- o. sockerbakelser o. d.). Wedberg 1HD 110 (i handl. fr. 1790). —
-BAKELSE. bakverk (kaka) av smördeg; förr äv. dels: pastej med skorpa av smördeg, dels övergående i bet.: smördeg (till pastej). Smörbakellse 1 (åt Kristina). HovförtärSthm 26/7 1636. Sedan thet (som skall vara fyllning i pastej,) är tiocknat och wäl ihopfastnat, skal vthi Pannan giöras Huuset eller Skorpan aff fijn Deegh eller Smörbakelse .. och fyllas så medh thenne Krydderöran. Salé 152 (1664). StKokb. 65 (1940).
-BALJA. (förr använd) balja (se balja, sbst.2 1) till förvaring av smör. HovförtärSthm 1729, s. 2220. (En) Smör balja med des slef. BoupptToftnäs 1768. —
-BEREDNING. beredning (se d. o. 2) av smör (i lanthushåll l. på mejeri); smörframställning. Ödmann MPark 210 (1800). AHB 128: 16 (1887; om beredning av konstsmör). SvUppslB 25: 413 (1935).
-BLANDAD, p. adj. blandad med smör; särsk. i uttr. smörblandat margarin, om en förr saluförd blandning av margarin o. smör. Salé 141 (1664; om deg till pastej). Bolin VFöda 420 (1934; om margarin). —
-BLANDNING. särsk. (konkret) om en förr saluförd blandning av margarin o. smör: smörblandat margarin. UNT 1929, nr 10347, s. 2. —
-BLOM. (i vitter stil) (blommande) smörblommor (se -blomma 1). Bjärtgröna björkar och glimmande smörblom uppåt ängssluttningen. Johansson RödaHuv. 1: 38 (1917). —
-BLOMMA.
1) om gulblommig art av släktet Ranunculus Lin., ss. enkelt ord i sht: växten R. acris Lin.; stundom äv. (bot.) allmännare: växt av släktet Ranunculus Lin., ranunkel; jfr möja, sol-öga. I stället för Ält-gräset, kan .. (mot värk) brukas, 3:ne andra slags Smörblommor, Ranunculus Sceleratus, l. Reptans, l. Acris nämligen. Haartman Sjukd. 279 (1759). Aspegren BlekFl. 42 (1823; i pl., ss. namn på R. bulbosus Lin., knölranunkel). Andersson AfbildnVäxt. 1: 29 (1870; om R. acris Lin.). Arter (av släktet Ranunculus) med delade eller inskurna blad. Kallas till större delen i allmänhet, utan åtskilnad, Smörblommor. Nyman FanerogFl. 131 (1873). Kindberg SvFl. 220 (1877; i pl., om släktet). (Pojkarna) satt och låg mitt ibland smörblommor, midsommarsblomster, förgätmigej och ögontröst. Höijer Solv. 223 (1954). jfr knöl-, rev-, syd-, ull-, åker-, ängs-smörblomma. särsk. (numera föga br.) bot.
a) i uttr. revig smörblomma, = rev-smörblomma. SmåskrLandtbr. 14: 82 (1903). Bolin Åkerogräs. 98 (1926).
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat; se dock a) om l. med inbegrepp av andra örter med (smör)gula blommor. Lyttkens Ogräs 29 (1885; om växten Leontodon autumnalis Lin., höstfibla; från Dalsl.). jfr: Folket nånstans i Halland .. kallade alla gula blommor för smörblommor och alla inte matnyttiga för ”lug”. Wigforss Minn. 2: 337 (i handl. fr. 1910). särsk.
a) (i Finl. ännu fullt br.) växten Taraxacum officinale (Web.) Marss., maskros. En smörblomma, ännu qvar / Utaf sommarns fagra dar, / Emot månen blygsamt drar / Upp sitt guldgula standar. CFDahlgren 3: 97 (1819); möjl. till 1. Fries Ordb. 113 (c. 1870). Bergroth FinlSv. 181 (1917).
b) (†) växten Caltha palustris Lin., kabbelök; äv. kallad stor smörblomma. I Dalarna wäxa Oxalägg, stoore Smörblomor eller kalfsöghon (osv.). Forsius Phys. 205 (1611). Serenius Kkkk 1 a (1757).
Ssgr (till -blomma 1): smörbloms-, äv. smörblom- l. smörblomme-familj. (numera mindre br.) bot. om ranunkelväxternas familj. 2NF 22: 1019 (1915). VäxtLiv 1: 424 (1932).
-gräs. (-blommo-) (†) växten Ranunculus flammula Lin., ältranunkel, ältgräs. Forsius Phys. 210 (1611).
-växt. (numera mindre br.) bot. ranunkelväxt; särsk. i pl. ss. namn på familjen Ranunculaceæ. Krok o. Almquist Fl. 1: 86 (1905). 2SvUppslB (1953). —
-BLOMMANDE, p. adj. [jfr -blom, -blomma] (tillf.) om äng o. d.: som blommar med smörblommor, som är gul av smörblommor. IdrBl. 1935, nr 83, s. 7. —
-BLOMST. (i vitter stil) smörblom. Vintergäcken .. med sina gula, om smörblomst påminnande, skinande små blommor. Holzhausen Vårblmr 14 (1924).
Ssg (i vitter stil): smörblomst-blomma. (Korna) beta hagens ljusa gräs / med smörblomstblommor högt om mulen. Hallström Skogsl. 110 (1904). —
-BLOMSTER.
1) (numera i sht i vitter stil, förr äv. i botaniskt fackspr.) om gulblommiga arter av släktet Ranunculus Lin., särsk. arten R. acris Lin., smörblomma; förr äv. i pl. ss. l. i växtnamn (äv., allmännare, om l. med inbegrepp av icke gulblommig ranunkelart); jfr blomster (1 o.) 2. 2LinkBiblH 4: 70 (c. 1550); möjl. till 2. Tiderus GrLat. 12 (1663). PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 49 (om R. acris Lin., smörblomma). Om wåra almänna så kallade smörblomster, eller de andra ranunculi, anföres (osv.). Gadd Landtsk. 2: 208 (1775). Heurgren Husdj. 175 (1925). jfr igelkotts-, stjärnfrö-, vatten-, ängsrute-smörblomster. särsk.
a) (†) i vissa uttr. (jfr b).
α) skarpt smörblomster, växten R. acris Lin., smörblomma. Bromelius Chl. 94 (1694). Lindestolpe FlWiksb. 32 (1716).
β) sött smörblomster, växten R. auricomus Lin., majsmörblomma. Rudbeck HortBot. 96 (1685). Lindestolpe FlWiksb. 32 (1716).
γ) krypande l. ludet l. ludet, krypande smörblomster, växten R. repens Lin., revsmörblomma. Ludet smörblomster .. Krypande smörblomster. Rudbeck HortBot. 96 (1685). Ludit krypande Smörblomster. Bromelius Chl. 94 (1694). Krypande Smörblomster. Lindestolpe FlWiksb. 32 (1716).
δ) illyriskt smörblomster, växten R. illyricus Lin., ullsmörblomma; jfr illyrisk 1 b. Rudbeck HortBot. 98 (1685).
b) (†) i vissa uttr. (jfr a) betecknande (varietet av) odlad ranunkelväxt; särsk. i uttr. turkiskt rött smörblomster, om varietet av R. asiaticus Lin., bukettranunkel. (Lat.) Ranunculus folio maculoso. (Sv.) Fläkbladigt smörblomster. Rudbeck HortBot. 96 (1685). Därs. 98 (: Tyrkeska). (Lat.) Ranunculus bulbosus ... (Sv.) Dubbla smörblomster (dvs. knölsmörblomma). Därs.
2) (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om andra örter med (smör)gula blommor; särsk.
a) (numera föga br.) växten Taraxacum officinale (Web.) Marss., maskros. Bromelius Chl. 23 (1694). Liljeblad Fl. 270 (1792; från Smål.). Bolin Åkerogräs. 88 (1926).
b) växten Caltha palustris Lin., kabbelök; förr särsk. i uttr. stort smörblomster. Stora Smörblomstret. Torén Rebau o. Hochstetter 108 (1851).
3) [växtens blad liknar bladen hos smörblomma (i bet. 1)] (†) om växten Adoxa Moschatellina Lin., desmeknopp; dels i uttr. desmans smörblomster, dels i ssgn desmans-smörblomster. Rudbeck HortBot. 96 (1685). —
-BLOND. (mera tillf.) om person: som har smörgult hår (o. skägg). Krusenstjerna Pahlen 4: 114 (1933). —
-BOD. (förr) bod (se bod, sbst.1 2) för förvaring (o. beredning) av smör. InventHuseby 10/3 1606. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 40 (vid fäbod). —
-BOLL, sbst.1
2) (vard.) sport. i fotboll: mycket fint l. idealiskt passad l. ”serverad” boll, (ytterst) ”läcker” l. delikat boll. GHT 1962, nr 171, s. 12. Alldeles efter paus ökade Sura .. till 2—0 på smörboll från Bertil Kristiansson. Därs. 1963, nr 135, s. 14. —
-BOLL, sbst.2, äv. (numera föga br.) -BOLLE. (-boll 1877 osv. -bolle 1906. -bollar (-å-), pl. 1694 osv.) i sg. l. (vanl.) pl.: växten Trollius europæus Lin. (som har smörgula runda blommor); äv. (bot.) i utvidgad anv.: (växt tillhörande) släktet Trollius Lin.: jfr boll 1 h o. bolle, sbst.2 Bromelius Chl. 93 (1694; i pl., om T. europæus Lin.). Västerb. 1931, s. 197 (i sg., om T. europæus Lin.). (Lat.) Trollius chinensis (”Ledebourii”) (sv.) kinesisk smörboll. Hylander PrydnV 70 (1948).
-ört. (numera föga br.) (växt tillhörande) släktet Trollius Lin. Svensson NorrlKärlv. 24 (1885). Dens. Kulturv. 219 (1893). —
-BOLT, sbst.1, m.; anträffat bl. i pl. -ar. (-boltar 1746—1747. -båltar 1762) [sv. dial. smörboltar, pl.; sannol. ombildning av -boll, sbst.2 med anslutning till bolt (se bult, sbst.1)] (†) i pl.: växten Trollius europæus Lin., smörbollar. Kalm VgBah. 183 (1746). Rothof 706 (1762). —
(1) -BOM. [jfr t. schmierbaum; eg.: med fett l. dyl. bestruken bom] (†) utmed fartygssidan hängande (med fett bestruket) glidträ l. frihult med (primär) uppgift att underlätta sjösättning o. upptagning av skeppsbåt. FSjöbohm Sjöm. 7 (1791). Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). —
-BORD.
-BORR. (förr använt) rörformigt redskap för uttagande av prov ur (i kärl liggande) smör (l. smält fett l. dyl.). Cederborgh Mjölkh. 47 (1883). LmUppslB (1923). —
-BREV. [jfr t. butterbrief] (förr) (mot avgift) utfärdad påvlig tillåtelse att förtära smör, ost, mjölk o. ägg under fastan. OPetri 1: 215 (1527). —
-BRICKA. (†) skivformigt l. brickliknande (se bricka, sbst.3 2) kärl (på fot) för framsättning av smör på bord (vid festligare tillfällen); jfr -ställ. BoupptSthm 1670, s. 267. Därs. 1687, s. 1011 a. —
-BRÖD.
1) om (små)bröd.
a) (förr bakat) (finare) matbröd med huvudingredienserna vetemjöl o. mjölk samt smör; jfr fransk-bröd. HovförtärSthm 1755, s. 1198. StKokb. 26 (1940).
b) (numera föga br.) om visst slags småbröd av deg med (mycket) smör i. Smörbröd .. (dvs.) Ett slags bakverk af smör, socker, mjöl, ägg och anis. Dalin (1854). HemKokb. 349 (1936).
2) [jfr d. smörrebröd (ä. d. äv. smørbrød), t. butterbrot] (†) smörgås (se d. o. 2). Lind 1: 76 (1738). Heinrich (1814).
Ssgr: smörbröds-bord. (†) till -bröd 2: smörgåsbord. Frukost, bestående af smörbrödsbord och kallmat för 50 öre. Jacobowsky Gustafsb. 147 (i handl. fr. 1866).
-BULLE, sbst.2 (†) om växten Trollius europæus Lin., smörboll; anträffat bl. i pl. Crusenstolpe Mor. 3: 77 (1841). Fries Ordb. 114 (c. 1870). —
-BULT, i sht förr äv. -BOLT, sbst.2 [sv. dial. (Hall., Bohusl.) smörbult; jfr sv. dial. smördubb, smörbutte, smörputt (se -putt), ävensom d. smörbutte o. d., samtliga: smörbult (o. annan l. andra fiskar; se Kornhall SydsvFiskn. 168 f., 229 f. (1968)); förledens anv. i fisknamn med bet.: smörbult möjl. överförd från annat fisknamn där den är (mera) motiverad på grund av gul(a) färg(inslag) l. slemmighet (jfr bl. a. schmerbutte, fiskarna Cobitis tænia Lin., stenbitare, Mullus surmuletus Lin., gulstrimmig barb)] i sht zool. (fisk av) släktet Gobius Lin., särsk. om arten Gobius niger Lin., (i zoologiskt fackspr. kallad svart smörbult); äv. (zool.) i utvidgad anv.: fisk av familjen Gobiidæ (särsk. i pl., om denna familj). Sjustrålig smörbult (zool.), fisken Coryphopterus flavescens Fabr. Spetsstjärtad smörbult (zool.), fisken G. friesii Malm. Jeffreys smörbult (zool.), fisken G. jeffreysi Günth. Cederbourg BeskrGbg 190 (1739). Rebau NatH 1: 553 (1879; i pl. best., om släktet). Svarta smörbulten. Stuxberg Fisk. 297 (1894). FoFl. 1940, s. 186 (i pl. best., om familjen). jfr sand-smörbult.
-familj(en). (den till ordningen benfiskar hörande) familjen Gobiidæ. (Stuxberg o.) Floderus 3: 547 (1904).
-fisk. fisk tillhörande familjen Gobiidæ; särsk. i pl., om familjen. Lilljeborg Fisk. 3: 778 (1891).
-BUNKE. (förr använd) bunke (se bunke 5) för förvaring o. transport av smör (jfr -balja, -bytta 1); äv. om liknande kärl (på fot l. fötter) för framsättning av smör på (fest)bord (jfr -ställ). Smörbunkar med Fötter. BoupptRasbo 1750. Smör-bunkar och Bröd-kakor skickas förut (till bröllopsgården), men Mat-korgarne föra Gästerne sielfwe. Hülphers Dal. 123 (1762). Strindberg SvÖ 2: 164 (1883; på dukat långbord). Folkliv 1950—51, s. 27. —
-BURK. burk (se burk 1) till förvaring av smör; jfr -ask. Wikforss (1804; under butterhafen). Ahlman (1865). —
-BUT. (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) smörklump. Rondeletius 39 (1614). Lundell (1893). —
-BYTTA.
1) (i sht förr använt) (mindre) laggkärl (med lock) för förvaring (l. transport) av smör, bytta (se d. o. 1) för l. med smör; äv. om liknande kärl för framsättning av smör på (fest)bord, förr äv. allmännare: smörask, smördosa; jfr -bunke, -ställ. Verelius 139 (1681). (En) liten smörbytta att bruka på Bordet. BoupptToftnäs 1723. En Smörbytta (av silver) förgylt 21 3/4 lod. ÅgerupArk. Bouppt. 1753. (Första torsdagen i varje månad) stod Wagnström i fyrtio år på samma fläck (på torget) och tömde smörbyttor. Suneson GGrund 122 (1926). Karlson StåtVard. 498 (1945). jfr sten-smörbytta.
-BÅR. (†) laggkärl för förvaring (l. transport) av smör. Smörbårar, Ost- och Mjölkbyttor hållas rena och täte. Broman Glys. 3: 15 (c. 1730). (T.) Ein Butter-Fasz, darein Butter eingepackt wird, (sv.) smörtunna eller smör-bår, hwaruti smör packas in. Lind (1749). —
(2 d α) -BÄR. [bären har glatt yta o. är lösa] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (bär av) växten Cornus suecica Lin., hönsbär. Franckenius Spec. E 2 a (1659). Fries Ordb. (c. 1870; från Jämtl.).
Ssgr (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): smörbärs-buske. växten Cornus suecica Lin. Nordforss (1805).
-BÖSSA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) smörask, smördosa; jfr bössa 1. BoupptSthm 1678, s. 12 b (1675). Karlson StåtVard. 498 (1945; om förh. på 1600-talet). —
-DASK. [senare leden är etymologiskt identisk med dask, sbst.1] (†) smörklimp. Min Quinna hon kirnar en skön smördask. Chronander Surge E 7 a (1647). —
-DEG. [jfr t. butterteig] kok. om (i pastejer, bakverk o. d. använd) deg som tillredes gm att smör inlägges i en av (huvudsakligen) vatten o. mjöl (samt ägg) i förväg tillredd deg som därefter upprepade gånger hopvikes o. kavlas ut (med avkylning mellan kavlingarna). HovförtärSthm 4/3 1636. StKokb. 42 (1940).
Ssgr (kok.): smördegs-bakelse. bakelse (l. fin kaka) av smördeg, smörbakelse. Almström KemTekn. 2: 412 (1845). IllSvOrdb. (1955).
-kaka. jfr -degs-bakelse. Nordström Matlagn. 136 (1822). En smördegskaka med fyllning av fruktmos. Jensen Carlé Amer. 39 (1920).
-ruta. rutformigt bakverk av smördeg. Fisken .. garneras med persilja och små smördegsrutor. HemKokb. 148 (1903).
-DISK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (med fötter försett, ss. serveringskärl använt) smörfat (se d. o. 3); jfr -ställ. Wistrand NordMAllmog. 32 (1911). —
-DJÄVUL. (†) djävul (ondskefullt väsen) som samlar smör åt trollkona (o. förstör smörlyckan för folk)? Schultze Ordb. 4619 (c. 1755). —
-DOSA. (i sht i matsäck o. d. medtagen) dosa utgörande behållare för smör. KrigVAT 1848, s. 267 (förvarad i mattornister). —
-DUK.
1) (i sht förr) duk (se d.o. 2) som lindas omkring (salu)smör. (En) Smör duk .. (fem) Smör dukar. BoupptVäxjö 1825. Parisersmöret för S:t Petersburg pressas helst i aflånga stycken af 20 skålpunds vigt, och försändas dessa, omlindade med smörduk. Grotenfelt Mejerih. 135 (1886).
2) (förr) med smör bestruken l. genomdränkt duk (se d. o. 2) som lades på sjuk person o. ansågs kunna lindra l. bota bröstvärk l. illamående o. d. Hoorn Jordg. 1: 305 (1697). —
-ERSÄTTNING~020. särsk. konkret: ersättning för natursmör (i form av margarin l. ngt annat). Upsala(A) 1917, nr 272, s. 7. Bolin LevLivKem. 150 (1931). —
-EXPERT. expert på smörbedömning o. d.; särsk. om sådan expert som biträdde Svenska smörprovningarna i dessas verksamhet. HandtvLBl. 1905, s. 34. Ericson MejM 58 (1929). —
-EXPORT. export av smör; äv. konkretare, om mängd(en) av exporterat smör. Juhlin-Dannfelt 66 (1886). Vår nuvarande smörexport, cirka 30 milj. kg. ArbFrih. 1939, nr 36, s. 3. —
-EXPORTERANDE, p. adj. som exporterar smör, som bedriver smörexport. (Ekenberg o.) Landin 792 (1894; om land). LAHT 1932, s. 309 (om mejeri). —
-FABRIK. om mejeri; äv. (o. numera nästan bl., tillf.) fabrik för tillverkning av konstsmör. Adlersparre BrHustru 109 (1814). Det skall .. blifva möjligt att i dessa stora smörfabriker (dvs. bolagsmejerierna) uppköpa mjölk af huru många leverantörer och i huru små partier som helst. Grotenfelt Mejerih. 45 (1886). AHB 128: 22 (1887; för tillverkning av konstsmör). —
-FAT.
1) (i sht förr) fat (se d. o. 1) för förvaring o. transport av smör (jfr -tunna). Smörfaten af Ek. HovförtärSthm 1703 A, s. 1912.
3) fat (se d. o. 3) varpå smör (läggs upp o.) sätts fram på bord; jfr -ställ. TullbSthm 15/5 1581. Smörfat av slipad kristall. KatalNK 1916—17, s. 6. —
-FETT. om mjölkfett; i sht med tanke på dess utvinning i smör l. ss. utvunnet i o. utgörande huvuddelen av födoämnet smör. (Chevreul) fann att det af honom undersökta smör (från Murs i Anjou) bestod af egentligt smörfett 83.75 samt af kernmjölk 16.25 (procent). Berzelius ÅrsbVetA 1824, s. 247. Åkerman KemTechn. 2: 557 (1832; ss. ingrediens i mjölk). En stegring af djurens produktion af smörfett. LAHT 1912, s. 153.
Ssgr: smörfetts- l. smörfett-avkastning. avkastning av ko l. kor (l. annat l. andra mjölkdjur) i form av smörfett. LAHT 1932, s. 893.
-FINNE. (förr) om äktfinne som kom o. sålde smör i svensktalande delar av Finl. Topelius Fält. 4: 156 (1864). —
-FISK. [jfr t. butterfisch, eng. butter-fish] (numera mindre br.) zool. fisk av familjen Stromateidæ, svartfisk; särsk. i pl., om denna familj. ÖoL (1852). FoFl. 1964, s. 79.
-FJÄRDING. (förr) fjärding (se d. o. 4) för förvaring (o. transport) av smör; jfr -bytta 1. TbLödöse 211 (1590).
Ssg: smörfjärdings-arbetare. (förr) på tunnbinderi anställd person som tillverkade smörfjärdingar. DN 1892, nr 8399 A, s. 4. —
-FLUGA. [jfr t. butterfliege, eng. butterfly] (†) om fjäril. (T.) Milch-Dieb .. (sv.) mjölk-tjuf, en smör-fluga. Lind 1: 1145 (1749). —
-FORM. (i sht förr) form (se d. o. II 1) varmed smör som skall serveras formas till viss figur o. d. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 27. —
-FOT.
1) (†) fot (se d. o. 4) av smör; bildl. i uttr. stå på smörfötter, ha ohållbar grund l. förutsättning. Borg Luther 2: 869 (1753).
2) (förr) serveringskärl (av trä) på fot för framsättning av smör på (fest)bord; jfr -ställ. BtÅboH I. 4: 178 (1632). Smörfot af bokträ. Nilsson HallMus. 61 (1902). —
-FRÄSA. kok. fräsa (ngt) med l. i smör; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Högstedt MatnVVäxt. 38 (1918). —
-FÅGEL. (†) fågel (se d. o. 1 g) som konserverats gm att smält smör hällts över den (i ett laggkärl)? Insÿlttatt .. vthj Norlandenn .. Smörfougell 1/2 T:na. HovförtärSthm 1619—20 B, s. 7. —
-FÅNGA ~foŋ2a, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr (??) äv. -FÅNGE, n. (-fånga 1824—1891. -fånge 1858) [senare leden till fånga l. få, v.; ss. ätna av kor anses växterna (ge fetare mjölk o.) höja smörproduktionen] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om vissa gulblommiga ranunkelväxter; särsk. om växten Caltha palustris Lin., kabbelök. Wahlenberg FlSv. 343 (1824). Björkman (1889). Post Ogräsv. 100 (1891). —
-FÄRG.
1) färg (se färg, sbst.1 1) hos smör; färg som liknar smörets färg, smörgul färg. Kléen MSommar 45 (1896).
2) färg (i sht lösning av färgämne i olja) varmed (bl. a.) smör färgas (för att det skall hålla en konstant gul färg året om); särsk. om (lösning i olja av) anatto (dvs. färgämne från fruktköttet hos växten Bixa orellana Lin.). Cederborgh Mjölkh. 43 (1868). VaruhbTulltaxa 1: 171 (1931; om anatto). —
-FÄRGA, r. l. f. [sv. dial. smörfärga; senare leden sannol. till färga, v.1; jfr smörjefärga] (†) växten Caltha palustris Lin., kabbelök. Bromelius Chl. 14 (1694). Lindestolpe FlWiksb. 6 (1716). —
-GAS. (numera föga br.) om gasvävnad använd i smördrittel o. d. för att hindra att smöret lufttätt låg an mot träet. GHT 1896, nr 251 B, s. 2. LB 3: 414 (1903). —
-GIVANDE, p. adj. särsk. om mjölk: som (i sådan l. sådan utsträckning) ger smör. VetAH 1746, s. 81. —
-GLÖD. [sannol. eg.: (tråd som liknar) smörgula glöd] (†) i pl. (o. sg.): mässingstråd som (glödgats o.) dragits genom dragskivans näst grövsta hål; jfr två-band. König LärdÖfn. 6: 57 (1747). Nemnich Waarenlex. 728 (1801). —
-GRYN. om vart o. ett av de gryn (se d. o. 2) l. var o. en av de (små) kulor av smörfett som utgöra tecken på (begynnande) smörbildning, smörkorn. LB 3: 335 (1903). —
-GUBBE. (†) växten Taraxacum officinale (Web.) Marss., maskros; jfr gubbe II 3 b. Wahlenberg FlSv. 487 (1826). Ekberg Hvad äta? 161 (1899). —
-GUL. gul som smör, som har en (stark) klar o. ren gul färg; jfr -färgad. Dybeck Runa 1847, s. 20 (om blomma hos smörboll). Cortin SvampHb. 70 (1937; om färg). Den gänglige unge mannen med det smörgula håret. Hammar Wodehouse FExp. 5 (1942). särsk. i n. sg. i substantiverad anv.: (ngt med) smörgul färg; äv. ss. beteckning för färgämne. LB 3: 378 (1903; om färgämne). BotN 1905, s. 186. —
-GULA. [avledn. av -gul] (†) växten Caltha palustris Lin., kabbelök. PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 50. —
-GUMMA. (förr) (äldre) kvinna som (åkte in till staden o.) sålde lantsmör; jfr -handlerska. (T.) Butterweib, .. (sv.) smörgumma, smörhandlerska. Wikforss 1: 343 (1804). Stadshushållen hade i regel en ”smörgumma”, som kom med ett lagom parti, då hon kärnat. HT 1949, s. 393. —
-GUMSE. (förr) till en gumse format (nykärnat) smör (ss. gåva l. för framsättning på fest- l. julbord o. d.). Skref till Hinric Vilhelm Iserhjelm och fru Veduard samt förfärdigade en Smörgumse till Fet-tisdagen åt Iserhjelm. Reenstierna Årstadagb. 1: 106 (1796). De .. beundrade de mer eller mindre fantastiska smörgumsar, som gårdarna runt stan skickat in till försäljning (på julmarknaden). Widding Major. 194 (1969). —
(1) -GÅRDING. [jfr t. schmiergording] (†) om (insmord?) gårding som tillfälligt anbringades på märssegel. Bobrik NautWb. 318 (1850). Jungberg (1873). —
-GÅS, se d. o. —
-GÖK. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) gök som bådar goda tider l. välgång l. smörlycka (för lantbrukare); i uttr. sörgök är smörgök. Norr-gök är sorge-gök. Sör-gök är smör-gök. SockenbeskrHäls. 108 (1790). Stiernstolpe Arndt 4: 5 (1808). —
-HALL. (förr) saluhall för smörförsäljning. TT 1891, s. 242 (på lantbruksutställning). Stockholms Smörhall. SvD(A) 1934, nr 84, s. 7. —
-HALT. halt av smör (särsk. i smörblandning); halt av smörfett (i mjölk), fetthalt. Schulthess (1885; i mjölk). AHB 128: 48 (1887; i smörblandning). Rig 1949, s. 192. —
-HANDLARE. (i skildring av nutida förh. bl. tillf.) person som handlar med l. säljer smör; jfr handlare 3. Risingh KiöpH 90 (1669). Smöret såldes då (dvs. omkr. 1880) som nu till smörhandlare i Göteborg eller Köpenhamn. Ericson MejM 81 (1929). —
-HANDLERSKA. (i skildring av nutida förh. bl. tillf.) jfr -gumma, -handlare. Wikforss 1: 343 (1804). —
(2 d α) -HANE. (†) vekling som är stor i orden l. dyl. Jag (, sade smeden,) har slagits med .. (studenterna) den tiden jag var gesäll, och mången smörhane bär ännu bulor i hufvudet efter min slägga. Topelius Fält. 3: 132 (1858). SöndN 1865, nr 46, s. 2. —
-HJÄLP. hist. (i början av 1600-talet) i smör utgående pålaga (till betalande av kronans gäld). Hallenberg Hist. 4: 548 (1794). —
(2 d α) -HJÄRTA. (tillf.) hjärta (se d. o. II 5) vekt som smör, (omåttligt) blödigt hjärta; särsk. metonymiskt, om person (jfr hjärta V). Lidforss DQ 2: 335 (1892; span. orig.: corazón de mantequillas). —
-HÅLA. i gröt l. kroppkaka o. d.: håla med smör vari skeden doppas under ätandet, smöröga. Dalin Arg. 2: 204 (1734, 1754). —
-HÄLSING. (†) om hälsing (se hälsing, sbst.1) som (kom med smörlass o.) sålde smör i huvudstaden. Bellman (BellmS) 6: 202 (1794). —
-HÖNA.
2) (föga br.) om liten vetebulle fylld med smör o. socker o. avlägset lik en höna l. fågel överhuvud. GodMat 596 (1938). StKokb. 19 (1940).
3) (†) ss. smeksam benämning (i sht i tilltal) på (ung) kvinna: ”hjärtegull”, ”sockerpulla” l. dyl. SvTyHlex. (1851). Min lilla smörhöna. Dalin (1854). —
-INPACKNING~020. särsk. (i sht förr) om inpackning av smör i förvarings- l. transportkärl. Hielp wid Smör inpackningen. HovförtärSthm 1766, s. 3468. —
-KAKA. kaka av smördeg; förr äv. dels om ett slags fint vetebröd av deg med mycket smör i, dels: pastej med skorpa av smördeg; jfr -bakelse. KryddRSthm 1589, s. 30. Smörkackor 2 (portioner). HovförtärSthm 3/4 1636 D. Smörkaka på fat. Oec. 99 (1730; om fint vetebröd). (Hon) tog .. fram en skål med smörkakor som hon bakat åt sig själv. Krusenstjerna Pahlen 6: 113 (1935). —
-KAMMARE. (†) smörbod; äv. bildl. (I Västindien) äter man mycket salt kött ifrån Irland, som därföre kallas Westindiens Kött- och Smörkammare. Oldendorp 1: 237 (1786). Björkman (1889). —
-KANNA. särsk. (förr) om (högt, cylindriskt) kärl (med lock) vari osmält smör framsattes på (fest)bord l. medfördes på resa o. d.; särsk. om serveringskärl av trä på ben; jfr -kalk. BoupptVäxjö 1739 (av tenn). Folkliv 1950—51, s. 27 (av trä, på ben). —
-KAR. [fsv. smiörkar] (förr) större kärl vari smör sattes fram på (fest)bord. VadstKlUppbB 134 (1569). RedNordM 1927, s. 20. —
-KARDA. (numera föga br.) om var o. en av två kardlika redskap (med ena sidan refflad) varmed smörkulor (se d. o. 1) tillverkas, smörspade. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 71. —
Ssg: smörklicks-mål. (vard.) [urspr. om mål gällande en smörklick som en värnpliktig obehörigt tillskansat sig] bildl.: mål (se mål, sbst.2 1) som gäller en bagatell (ur ekonomisk synpunkt). SvD 1969, nr 298, s. 28. —
-KLIMP.
1) (i sht mindre) stycke smör (t. ex. i smörhåla), klimp (se klimp, sbst.1) smör. UppsDP 18/3 1601. Väring Frost. 323 (1926; i smörhåla). Moberg Invandr. 548 (1952).
2) bildl. anv. av 1; särsk. nedsättande, om person. Du (dvs. Falstaff) har stulit så mycket (grädde) att du redan blifwit en smörklimp. Hagberg Shaksp. 3: 217 (1848). Julita (pastorat), som .. fordom ansågs som ”smörklimpen i Oppunda”, näst efter Wingåker förstås. Hagström Herdam. 2: 107 (1898).
3) (†) i pl.: (i varm buljong l. köttsoppa ätna) klimpar (se klimp, sbst.1 1 e α) som bl. a. innehåller en ansenlig mängd smör. SvKock. 20 (1837). Hagdahl Kok. 278 (1879). —
-KLUBBA. (†) om klubbformigt redskap för bearbetning av smör. HovförtärSthm 1705 A, s. 1490. Därs. 1741, s. 3242. —
-KLUMP. (större) stycke smör, klump (se d. o. 1) av smör; jfr -klimp 1. Wikforss 1: 342 (1804). LB 3: 421 (1903). —
(2 d α, 5) -KLYFT. [jfr t. schmerkluft] (†) med fet, såpartad lera fylld spricka l. rämna i berg; jfr klyfta, sbst.1 3 b. Rinman 1: 561 (1788). —
-KNIV. (i sht med brett blad försedd) kniv varmed man brer smör på bröd (l. blott tar för sig smör). BoupptVäxjö 1833.
-KO. (numera bl. tillf.) ko som producerar mycket smör l. ligger på toppen i fråga om smörproduktion (gm att ha såväl stor mjölkmängd som hög fetthalt hos mjölken). LAHT 1897, s. 89. GbgP 1953, nr 194, s. 8. —
-KONSISTENS. särsk.: konsistens som liknar smörets (vid rumstemperatur o. d.), salvkonsistens. Roosval Schmidt 239 (1896). —
-KONST. (förr utövad) konst (se d. o. 6) l. svartkonst för att få smör l. hindra smörbildning vid kärning. BtFinlH 2: 339 (1670). —
-KONSUMTION. konsumtion av smör. (Ekenberg o.) Landin 792 (1894; konkret). BtRiksdP 1958 B, 4: nr 254, s. 6. —
-KONTROLL. särsk. om kontroll (gm analys av prov) av exportsmörets kvalitet; äv. konkretare, om organisation för l. institution utförande sådan kontroll. KemT 1907, s. 128. Det gäller .. för en verksam smörkontroll ej blott att öfvervaka, att ingen förfalskning af smöret sker, utan äfven att lämna bevis på att så ej skett. LAHT 1912, s. 301.
Ssg: smörkontroll-station. (förr) om speciellt inrättad lokal för regelbundna smörprovningar. LAHT 1905, s. 159. —
-KOPP. kopp (se kopp, sbst.1 1) l. mindre skål o. d. för l. med smör; särsk. (i sht om ä. förh.) om kopp osv. speciellt avsedd för framsättning av smör på bord l. avsedd för uppläggning av smör vid festliga tillfällen. HovförtärSthm 1629, s. 384. BoupptVäxjö 1823 (i uppräkning av porslinsföremål). Bruzelius AllmogL 73 (1876; på bröllopsbord i början av 1800-talet). Karlarna (som skall ut på fiske,) .. kommer .. vandrande med en limpa under armen och en smörkopp .. i näven. Hasslöf SvVästkustf. 140 (1949). —
-KORN. om vart o. ett av de (av förenade fettkulor bestående) korn (se d. o. 6) av smör som uppträder i början av smörbildning (för att sedan klumpa sig samman till en mer l. mindre sammanhängande massa). Broman Glys. 3: 206 (c. 1730). —
-KRINGLA.
1) (mindre br.) till rund ring format smörstycke; jfr kringla, sbst. 1. Celander NordJul 1: 170 (1928).
2) kringla (se kringla, sbst. 2) av smördeg l. vetedeg med mycket smör i, smörkrans; smörbakelse i form av en kringla. HovförtärSthm 1698 A, s. 2409. Smör-kringlor. Warg 685 (1755; av vetedeg). Dalin (1854; av smördeg). Hon räckte Kristina fatet med smörkringlorna som utgjorde doppet till kaffet. Moberg Nybygg. 61 (1956). —
-KRUKA. (i sht förr) kruka (se kruka, sbst.2 1) för förvaring av smör. Hamb. (1700). Kistena hade sträckt sig efter smörkrukan. Nilsson HistFärs 69 (1940). —
-KRÄM. (ss. fyllning i tårtor l. bakelser o. d. använd) kräm (se kräm, sbst.2 2) av socker, smör o. äggula (ofta med tillsats av smakämne, t. ex. vaniljsocker, arrak). Wenström 1000Rec. 137 (1924). —
-KULA.
1) om var o. en av de (räfflade) kulor (se kula, sbst.3 1) l. små bollar vari smör som läggs upp på bordet stundom formas, smörboll. VLitt. 3: 692 (1902).
2) om var o. en av de små kulor av smörfett som finns uppslammade i mjölk, kula av smörfett; äv.: (kula av smörfett som växer l. vuxit till) smörkorn. Hygiea 1841, s. 4. Låter man mjölken stå stilla, så flyta smörkulorna upp, emedan de äro lättare än wattnet. Berlin Lsb. 48 (1852). Smörets vattenhalt stiger i samma mån, som smörkulornas storlek vid kärningen ökas. LAHT 1916, s. 256.
Ssg: smörkuls-pyramid. till -kula 1: pyramid (se d. o. 3 b) av smörkulor. Sjöberg Kvart. 725 (1924). —
-KUTTING. (förr) kutting för förvaring l. transport av smör; jfr -kagge. Sandgren Furst. 214 (1962). —
-KVALITET. (Ekenberg o.) Landin 791 (1894). —
-KYLARE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) kylanordning för smör; särsk. om lådformig anordning för kylning av smör med is. TT 1871, s. 42. KatalÅhlénHolm 37: 131 (1916). SvD(A) 1934, nr 193, s. 5. —
-KÄRL. kärl (se d. o. 1) för smör; särsk. om laggkärl (tunna o. d.) vari smör förr inpackades för förvaring l. transport (o. försäljning). Tomma Smör kiärl. HovförtärSthm 1723 B, s. 648. (Medlemmar i föreningar av smörproducenter) äro skyldiga att å alla utgående smörkärl anbringa af regeringen godkändt märke och å själfva smöret statens kontrollmärke. LAHT 1912, s. 302. —
-KÄRNERSKA. kvinna som kärnar smör. 3NF 14: 65, Pl. (1931). —
-KÖP. särsk. (numera föga br.) mycket fördelaktigt köp (se d. o. (1 o.) 2) l. pris (i sht på ngt som köpes); rövarpris; äv. konkretare, övergående i bet.: vara l. dyl. till ytterst fördelaktigt l. gott pris. Celsius Ordspr. 5: 143 (1718). Mamma hade .. fått betala .. (lärarinnan) ensam för hela kursen .. (om endast familjens flickor deltagit), och det hade minsan intet blifvit smörköp. Knorring Förh. 1: 10 (1843). (Sv.) Få ngt för smörköp, (lat.) quam minimo emere alqd. Cavallin (1876). En liten vink om några godbitar, vi kan skaffa Er — några verkliga smörköp. Frölich Lewis Babb. 44 (1923). —
-LAKE, förr äv. -LAKA. lake (se lake, sbst.4 1) från (l. i) insaltat smör; äv. om beredd saltlake förr använd för insaltning av smör. Alle bittre och ampre ting, såsom: Smörlaka, humlelag .., hwijtlök (osv.). Lindestolpe Matk. 56 (1714). Många Barn hafwa .. blifwit hulpne från Maskar, om de intagit 2, 4 à 6 Matskedar Smörlaka. Rosenstein BarnSj. 363 (1771). En tunna Salt till Smör Laka (m. m.). HovförtärSthm 1771 A, s. 226. LAHT 1932, s. 465. —
(2 d α) -LAND. [jfr t. butterland, fr. terre de beurre] (numera knappast br.) sjöt. molnbildning vid horisonten som har förvillande likhet med land. VetAH 1788, s. 18. Cannelin (1921). —
-LASS. lass (se lass, sbst.2 1) smör, lass med smör; särsk. (om ä. förh.) om lass med lantsmör avsett att säljas i (huvud)staden. Blanche Läk. 18 (1846). —
-LIK. (i sht till konsistensen) lik smör, smörliknande; äv. i överförd anv. om form o. d.: som kännetecknas o. d. av likhet med smör, särsk. om konsistens: som liknar konsistensen hos smör, salvlik. Rinman 1: 49 (1788; om konsistens). Berzelius Kemi 6: 675 (1830; om smak). Smörlikt oleomargarin. AHB 128: 6 (1887). Melin AmazUrskog. 179 (1929; om köttet hos viss frukt). —
-LIKNANDE, p. adj. som (i sht till konsistensen) liknar smör, smörlik. (Konst-)smör eller smörliknande produkter. AHB 128: 18 (1887). SvUppslB 25: 431 (1935; om konsistens). Inom ett ögonblick låg hela bilen ända till kardanaxeln i en smörliknande gyttja. Agge SvartTj. 198 (1935). —
-LYCKA. tur l. framgång med att få smör (vid kärningen); stundom äv. ss. egenskap hos mjölk: förmåga att (vid gräddens kärning) ge smör; jfr lycka, sbst.3 3. Så offta han tagher samma wredh Eedh, strax förwanlass henness smörLycka Eller kiärningh. ÅngermDomb. 25/11 1640, fol. 159. Den tiden då Trollpackor Gudi til ära, pinades och brändes, och då smörlycka war et otwifwelaktigt teckn til förbund med den onda, då (osv.). Posten 1769, s. 1144. Arv 1946, s. 161 (ss. egenskap hos mjölk). —
-LÄSTESKATT. (†) (i smör utgående) skatt beräknad efter det antal läster smör som transporterades med ett fartyg? Smörläste skatt .. 1 1/3 Lisp. Rusttienstzordn. 1686, s. E 3 b. —
-LÖK. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om kulturform av växten Allium cepa Lin. som har gula yttre lökfjäll, syltlök. Tillandz B 1 b (1683). —
-MAN. (förr) om (äldre) mansperson som åkte in till stad (l. samhälle) o. sålde lantsmör. Benedictsson Peng. 178 (1885). —
-MARKNAD.
1) (förr) marknad (se d. o. 1) för smörhandel. Smörmarknaden i Cork hålles öppen alla helgfria dagar. LAHT 1891, s. 315. Det är .. uppenbart, att larsmässomarknaden (i Varberg) för de jylländska fiskarna var en smörmarknad. HallHist. 1: 736 (1954).
2) marknad (se d. o. 2) vad beträffar smör, smörhandel. Lundin NSthm 443 (1888). Med beaktande av de upplysningar om smörmarknaden, som stått mig till buds, har jag (dvs. G. Netzén) funnit mig böra (osv.). BtRiksdP 1959, 1: nr 80, s. 6.
-MASKIN. (numera i sht i skildring av ä. förh.) maskin som både separerar mjölk o. kärnar grädden, maskin som (medelst separering o. kärning) framställer smör direkt ur mjölk. GHT 1895, nr 235 A, s. 3. —
-MAT. särsk. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): smörgås (jfr mat, sbst.2 2). Lönqvist Bara 4 (1775). —
-MEJERI. (numera mindre br.) mejeri där (huvudsakligen) smör framställes (motsatt: ostmejeri). Cederborgh Mjölkh. 6 (1883). Hellström NorrlJordbr. 615 (1917). —
-MOSSE. (†) mosse l. äng vilken ss. betesmark ger riklig smörproduktion; anträffat bl. i uttr. gå i smörmossen l. smörmossar, ha fin betesmark (som ger riklig smörproduktion), komma i en smörmosse, få fin betesmark (som ger riklig smörproduktion), anträffat bl. i bildl. anv. l. ss. ordspr. Koon gåår intet i smörmåszan. Törning 97 (1677). Fram på de brandte Åsar (vid Halmstad) / Lät sig Kung Carl (dvs. K. XI) och see med sine Swännar blå: / Och som Owännens Koo här tils gick i Smör-måsar; / Ty tänckte .. (danskarna): hwem är som Kuxar där uhr Wråå? Dahlstierna (SVS) 92 (1698). Kon går intet altid i smör-moszan. Rhodin Ordspr. 85 (1807). Komma i en smörmåse. Granlund Ordspr. (c. 1880). —
-MUNK. (†) liten uppöst bulle av vetedeg kokad i smält smör; jfr munk 2 a. DZHallman (1754) hos Linné Bref I. 6: 304. Warg 530 (1755). —
-MÄRKE. varumärke på förpackning av mejerismör (för export) som uppfyller vissa av staten fastställda kvalitetskrav; särsk. om runmärke. SFS 1905, Bih. nr 2, s. 71. Kjellin 977 (1927). —
-MÄSTARE. person med (över)inseende över smörframställningen vid mejeri l. central inom mejeriväsendet; i fråga om (ä.) utländska förh. äv. om tjänsteman med överinseende över smörframställningen i ett land. En smörmästare och en ostmästare verka hvar för sin gren af mejeriskötseln i hela landet (dvs. Norge). 2NF 17: 1496 (1912). DN 1968, nr 99, s. 13. —
(2 d α) -NYPON. (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om vissa (törnbuskar, i sht Rosa majalis Herrm., kanelros, Rosa pimpinellifolia Lin., pimpinellros, o. Rosa villosa Lin., hartsros, med) mycket mjuka l. liksom mjöligt köttiga nypon. Linné Fl. nr 407 (1745; om kanelros l. pimpinellros). Liljeblad Fl. 165 (1792; om pimpinellros). Smörnypon .., (dvs.) de minsta, tidigast mognande, smörmjuka frukterna (av kanelros). Fries Ordb. 88 (c. 1870). LfF 1901, s. 67 (om frukt av kanelros). Kindberg SvNamn 22 (1905; om kanelros). 2SvUppslB (1952; om växten R. majalis Herrm.). ÖgCorr. 1965, nr 210, s. 10 (om frukt av hartsros).
Ssg: smörnypon-buske. (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växten Rosa majalis Herrm., kanelros; förr äv. växten Rosa Acharii Billb. Thunberg FlStrengn. 30 (1791; om R. majalis Herrm.). Iverus VästmFanerog. 147 (1877; om R. Acharii Billb.). —
-OST. (br.) om helfet ost av hög fetthalt; förr äv.: ostsmör, ostkräm. Wahrman Manski o. Wolstein 110 (1807; om ostsmör). SFS 1951, s. 2074. —
-PACKERI1004 l. 0104, äv. 3~002. om avdelning på mejeri för (in)packning av smör, smörkärl. GHT 1895, nr 280 A, s. 2. —
-PACKNING. (saltning o.) inpackning av smör (i smörkärl). HovförtärSthm 1766, s. 3180. Därs. 3468. —
-PALM. bot. kokospalmen Cocos butyracea Lin. fil. (ur vars nötter erhålles ett ss. smör använt kokosfett). Regnér Begr. 282 (1803). Jönsson Gagnv. 37 (1910). —
-PANNA. (liten) panna (se panna, sbst.1 1) för smältning av smör. Hwispa .. (mjölken o. mjölet) wäl medh Eggen tilhoopa, och giuth sedan vthi Smörpannan, til at baka een Eggekaka ther aff. Salé 197 (1664). SvD(A) 1941, nr 235, s. 4. —
-PAPPER. om speciellt slags papper med stark motståndskraft mot feta ämnen o. använt ss. omslag omkring smör l. smörgåsar m. m.; dels (o. numera nästan bl.) = pergamyn, dels: pergamentpapper, dels om på speciellt sätt behandlat filtrerpapper. SvKock. 53 (1837). 2UB 8: 153 (1900; om filtrerpapper). LB 3: 414 (1903; om pergamentpapper). StKokb. 31 (1940). —
-PASSNING. (vard.) (ytterst) ”läcker” l. delikat passning (se passa, v.1 IV 1). DN 1975, nr 167, s. 19. —
-PAULUN. (tillf.) bildl. om (panna med) smält smör vari stek ligger: bädd av (smält) smör. Persilje-abborn Barn !!! uti den gröna saucen, / Och i sin smör-paulun den äppelstinna gåsen, / Slikt alt gör mig bestört ... men jag — jag drack och åt. Bellman (BellmS) 5: 126 (1783). —
-PENNINGAR, pl. [fsv. smiörpänningar (i bet. 1)] (förr)
1) smörskatt ss. penningavgift. Rusttienstzordn. 1686, s. E 3 b.
2) del av rusttjänstavgift l. av rusttjänstryttares lön som utgick i pengar o. (urspr.) var avsedd att motsvara kostnaden för smör. LMil. 4: 1640 (1718). —
-PILT. (numera föga br.) ss. nedsättande benämning på (ung) man: bortklemad pojke l. dyl. Hut, sörmländingar! — ropade .. (översten) på sitt skånska mål. — Få ni inte sofvel till kronans kaka, ni smörpiltar, genast börja ni knorra. Heidenstam Karol. 2: 280 (1898). —
-POTTA. (†) kruka l. skål för (servering av) smör. 1 Dusin Smörpottor 1 2/5 Öre (i tull). OrdnLilleTull. 1658, s. B 2 a. (Två) Smör Pottor (av järn). BoupptVäxjö 1832. —
-PRESS. (förr) apparat l. maskin för utstyckning av smör; äv. om apparat (av trä) för formning o. utsirning av serverat smör. Smörpräss. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 71. LB 3: 728 (1906; för utstyckning av smör). —
-PRIS.
2) (numera föga br.) oskäligt högt l. mycket lågt pris (på ngt), rövarpris. Tiden 1848, nr 94, s. 1 (om oskäligt högt pris). Värden sa', att det var ett sjungande smörpris på lägenheten, å jag (dvs. den nyblivne hyresgästen) får väl lof att tro honom. Janson Gast. 66 (1902). TySvOrdb. 460 (1932). —
-PRODUKTION. jfr produktion 3 a, b. Schulthess (1885). BtRiksdP 1958 B, 4: nr 254, s. 4 (konkret). —
-PROV.
2) motsv. prov 5: prov på smör; äv. konkret: viss kvantitet smör varmed smörprovning företages (jfr prov 5 c). LAHT 1884, s. 125. Grotenfelt LandtbrFinl. 268 (1896; konkret). LAHT 1933, s. 607. —
-PROVARE.
-PROVNING. särsk. om provning av exportsmör i syfte att tillse att detta uppfyller fastställda kvalitetskrav; särsk. i uttr. svenska (äv. de svenska) smörprovningarna, om (organisationen för) den svenska institution (lydande under lantbruksstyrelsen) som sådana fastställda, kontinuerliga provningar representerar. Fyris 1894, nr 142, s. 3. TLandtm. 1897, s. 588. 2NF 26: 92 (1917: de svenska smörprofningarna). Revisor för att granska Svenska smörprovningarnas räkenskaper för 1939—40 blev (osv.). SvD(A) 1939, nr 262, s. 9. —
-PULVER. (förr använt) pulverformigt preparat (saltblandning) med tillskriven förmåga att påskynda smörbildningen o. öka smörutvinningen. Juhlin-Dannfelt (1886). Krook Handköpsben. 134 (1951). —
-PUTT ~put2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. [sv. dial. (Bohusl.) smörputt, paddtorsk, smörbult; senare leden nära besläktad med putte, sbst.1; med avseende på förleden jfr -bult] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fisken Gobius niger Lin., svart smörbult. Linné Bref I. 8: 121 (1749). Malm Fauna 423 (1877; från Bohusl.). —
-PYRAMID. pyramidformig uppläggning av smör (särsk. av smörkulor), pyramid av smör(kulor). Rogberg Dam 22 (1932). —
(2 d α) -PÄRON. [jfr t. butterbirne, fr. beurré] ss. namn på flera päronsorter med mycket fint o. saftigt (”smältande”) fruktkött. Möller (1790). —
-RANUNKEL. (numera mindre br.) bot. växten Ranunculus acris Lin., smörblomma. NormFört. 28 (1894). 2SvUppslB 26: 793 (1953). —
-ROS. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växten Taraxacum officinale (Web.) Marss., maskros. VetAH 1772, s. 353. Lyttkens Växtn. 1640 (1914). —
-ROT. (†) (den gulblommande) växten Pinguicula vulgaris Lin., tätört. Aken Reseap. 280 (1746). Dens. Landap. 38 (1747). —
-RÄNTA. (smör- 1530 osv. smörs- 1534) (förr) (urspr.) i smör utgående ränta (se ränta, sbst.1 1, äv. 1 a, b); särsk. dels om landgille i Skåne, Hall. o. Blek., dels om arrendeavgift för mulbete på kronans mark l. om grundskatt för nyupptagen odlingslägenhet, vilka båda sistnämnda erlades i de nordliga skogslandskapen under 1800-talet; jfr -skatt. Suma på årligha Smör Rentan aff Finland. HH XI. 1: 3 (1530). I de norra provinserna skattläggas nyupptagne Slotterlägenheter till lempelig smörränta. Rabenius Kam. § 110 (1825). KrigVAH 1834, s. 52 (om rusttjänstränta). SFS 1866, nr 63, s. 6 (om arrendeavgift för mulbete). Det från viss jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgillet, äfven kalladt smörränta. Därs. 1899, Bih. nr 41, s. 16. Smörräntan var ökad med ett pund och räntan på sommarrågen med en skäppa för detta år (dvs. 1650). Moberg Rid 176 (1941). —
-SALT. (rent, finkristalliniskt) salt för saltning av smör. BeenhammarInvent. 1553. SvD(A) 1917, nr 16, s. 2. —
-SAMKE. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ”samke” i form av smör. EconA 1807, dec. s. 87. —
-SEMLA. [jfr t. buttersemmel] (†) om franskt bröd l. (kuvert)bröd av vetedeg som är penslat med smör l. innehåller mycket smör. Lind 1: 491 (1749). Torr caviar skäres i skifwor och serveras med rostad simla eller med smörsimla. Sjöberg Singstock 262 (1832). —
-SKATT. (förr) skatt (se d. o. 3) utgående i smör (l. fastställd i smör men erlagd i pengar); i sht: smörränta. Skreffz Swen kart fogte öffwer daall. till .. att han sender til Lödeszöö smörskatten ther faller i år. G1R 7: 89 (1530). Jämte huvudskatten .. utgingo på 1540-talet från Frösåker flera eljest i Uppland ovanliga skatter efter mantal, bland vilka må nämnas smörskatt, dagsverksskatt och humleskatt. Almquist CivLokalförv. 1: 216 (1917). HallHist. 1: 258 (1954). —
-SKORPA. (numera föga br.) liten (socker)skorpa (vilken innehåller mera smör än vanlig veteskorpa). DA 1812, nr 105, s. 1. Duncker Sysk. 78 (1940). —
-SKÅL. i sht: skål för smält smör. Karlson EB raheHem 227 (i handl. fr. 1668). Nysilfver .. 1 fat, 1 lock till smörskål. BoupptVäxjö 1885. —
-SKÄMMA. (†) om ngt som innebär bortslösande l. fördärvande av smör. Allehanda bakelser, som med smör tilredas, de äro .. intet annat än miöhlskiämma, smörskiäma .. och mageskiäma. Lagerlöf TanckSpannem. 64 (1719). —
-SKÖTEL? l. -SKÖTTEL; anträffat bl. i pl. -skötlar. (†) smörbytta l. smörfat. BoupptSthm 1684, s. 1046 b. —
-SLA, n.; pl. -n. (BröllBesv.). [sv. dial. smörsla, mindre smörfat, smörslag; eg. biform till -slag, sbst.1] (†) smörfat, smörställ. (Nygifta måste skaffa) Faat af Ten, sten, Trä, både smörslen (sannol. felaktigt för smörslan) Saltzer och Saltkar. BröllBesv. 286 (c. 1660; uppl. 1970; andra hskr.: smörslan). —
-SLAG, sbst.1 (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (smörkärl l. smörställ med) fint upplagt (o. utsirat) stycke smör; smörklimp; jfr slag, sbst.1 31 f. Bruzelius AllmogL 73 (1876; på bröllopsbord i början av 1800-talet). Under sommarens lopp skulle ock s. k. ”midsommarsost” levereras i prestgården, och det gick vanligen så till (på 1850- o. 1860-talen), att bondhustrurna på samma gång gjorde prostinnan en visit och sjelf lemnade sitt ”smörslag” och sina ostar. SDS 1900, nr 65, s. 2. (På ett bondbröllop i Skåne c. 1870 var bordet) dukat och prytt med .. fint utsirade smörtoppar eller ”smörslag”, skickligt placerade på runda såsskålar. Bendz Landsv. 55 (1916). —
-SLAGA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -slag, sbst.1. Låt siudas Skinckan, seen krwser swaalen (dvs. svålen) i rooser. / Krwser Smörslagor som Toorn (osv.). SoS 1914, s. 274 (c. 1650). Han bredde ut duk .. (på bordet), satte fram två prydliga grenljus, ställde mitt emellan dem en stor smörslaga (osv.). Lagerlöf Troll 2: 44 (1921). —
-SLEV. slev använd vid upptagande av smör ur smörkärl l. vid ältning av smör o. d. BoupptRasbo 1744 (av bleck). 2UB 4: 344 (1899). —
-SNEDDA. (†) snedskuret (kuvert)bröd som är penslat med smör l. innehåller mycket smör. Lind 1: 491 (1749). —
-SOLA. (föga br.) bot. växten Ranunculus acer Lin., smörblomma. FörtUndMaterFolksk. 1902, s. 8. Lyttkens Växtn. 1003 (1911). —
-SOPP. svampen Boletus luteus Lin. ex Fr. (som har brungul hatt, gulvitt, saftigt kött o. gula rör), smörsvamp, mörkgul rörsopp. Lönnegren Svampb. 29 (1883). —
-SPADE. vid t. ex. uppläggande av smör ur smörkärl använd spade (l. skopa), i regel av trä; äv. (o. numera i sht) om liten (räfflad) träspade använd vid (finare) uppläggning av smör, formande av smörkulor o. d. HovförtärSthm 1697 A, s. 2537 b. StKokb. 114 (1940). —
-SPANN. (förr) laggad träspann för förvaring av smör; äv. om l. ss. serveringskärl för smör på (fest)bord (jfr -kanna). ÅgerupArk. Bouppt. 1754. RedNordM 1912, s. 11. Folkliv 1950—51, s. 24 (om serveringskärl; från Jämtl.). —
-STAKE. (förr) serveringskärl för smör på (fest)bord som bestod av en mindre tallriksformig behållare för smör, som uppbärs av en hög fot; jfr -ställ. Folkliv 1950—51, s. 22. —
-STEKT, p. adj. stekt i smör; ngn gg äv. i överförd anv., om lukt l. dyl.: som kommer från l. präglas av smörstekning (av ngt). Engström 1Bok 94 (1905; om löklukt). Till kötträtten serveras smörstekta vårmusseroner. TurÅ 1966, s. 288. —
-STICKARE. [efter t. butterstecher; jfr -stäckare] (†) smörborr. BoupptSthm 1668, s. 231. Därs. 1685, s. 1168 b. ÖoL (1852). —
-STOL. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) smörbunke med fot l. fötter l. smörstake l. annat liknande serveringskärl för smör. Wasenius NorrlBoskSk. 112 (1751). Wengelin GMinn. 148 (1893; om smörstake, från Hälsingl.). Till (de småländska) bordskärlen höra .. fiskafat, .. smördiskar, äfven kallad smörstolar, ståtliga smörkalkar, erinrande om medeltidens monstranser, och (osv.). Wistrand NordMAllmog. 32 (1911). RedNordM 1926, s. 22 (från Dalarna). —
-STYCKE. stycke smör. På bordet ställdes stora fyrkantiga smörstycken, samt ett fat med ypperlig bergfisk. Bremer Strid 183 (1840). —
-STÅNDA. (i vissa trakter) (förr använt) smalt o. högt laggkärl (med lock) för förvaring av smör; jfr -tunna. BoupptVäxjö 1846. —
-STÄCKARE l. -STÄKARE l. -STÄCKER l. -STÖKER, r. l. m. (-stäckare 1790—1807. -stäcker 1673. -stäkare 1749. -stöker 1667 (möjl. felaktigt för stäker)) [efter t. butterstecher; jfr -stickare] (†) = -stickare. BoupptSthm 1667, s. 969. Möller (1807). —
-STÄLL. (förr) om smörstake l. smörfat l. visst annat med fot l. fötter försett bordskärl för servering av smör; äv.: (folklor.) allmännare: kärl (i regel med konstnärlig utformning l. utsmyckning) varpå smör lades upp l. vari smör sattes fram vid festligare tillfällen (jfr -bricka, -disk, -fat 3, -fot 2, -kanna, -spann, -stake, -stol). BoupptVäxjö 1879 (av silver l. britanniametall). Wistrand NordMAllmog. 7 (1909; om smörstakar). Folkliv 1950—1951, s. 20 (allmännare).
-STÄMPEL. (förr) till prydande av upplagt smör använt redskap (stämpel) av trä med inskurna figurer l. mönster l. dyl. DA 1771, nr 70, s. 4. —
-STÖT. (förr) om (klubbformigt) redskap av trä för sammanstötning av smör vid inpackning l. för bearbetning av smör; jfr -klubba, -stötel. HovförtärSthm 1766, s. 2857. RedNordM 1929, s. 14. —
-STÖTEL. (†) smörstöt; kärnstav. BtÅboH I. 7: 23 (1635; om smörstöt). HovförtärSthm 1705 A, s. 1490. ÖoL (1852; om kärnstav). —
-SYRA. (i fackspr., i sht kem.) mättad fettsyra (med obehaglig härsken lukt) vilken bl. a. ingår (o. upptäcktes) i smör (i glycerid ur vilken den frigöres vid smörets härskning); äv. om en i vissa korgblommiga växter funnen isomer variant av nämnda syra (i sht i ssgn iso-smörsyra). Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 152. Under frigörandet af kolsyra och vatten bildas i sockerhaltiga vätskor, under ofullständigt tillträde af luft, en flyktig, illaluktande syra, smörsyra. Jönsson Gagnv. 270 (1910). jfr: I johannesbröd samt i Arnica, Anthemis m. fl. växter av fam. Compositæ har man anträffat en från den vanliga l. ”normala” smörsyran i någon mån afvikande s. k. isosmörsyra. 2NF 26: 94 (1917).
Ssgr (i fackspr.): smörsyre-bacill. (numera föga br.) smörsyrebakterie. Grotenfelt Mejerih. 53 (1886). SvUppslB (1935).
-bakterie. (-syra- 1955. -syre- 1884 osv.) anaerob (dvs. utan syre levande), spolformig stavbakterie som åstadkommer smörsyrejäsning. LAHT 1884, s. 278.
-etyl-ester. (-syra- 1953—1966. -syre- 1912 osv.) kem. gm destillation av smörsyra med alkohol o. svavel framställd, välluktande vätska (bl. a. använd ss. ananasessens), etylbutyrat, ananasolja. VaruförtTulltaxa 1: 451 (1912). BonnierKL (1927).
-jäsning. (-syra- 1955—1966. -syre- 1844 osv.) (av smörsyrebakterier åstadkommen) jäsning (se d. o. 1) av kolhydrat (t. ex. glycerinet i smörfett) varvid bl. a. smörsyra bildas l. frigöres. Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 420. —
-SYRAD, p. adj. [avledn. av -syra] (numera föga br.) kem. förenad med smörsyra, smörsyre-; förr äv. i uttr. smörsyrad etyl, smörsyreetylester. Smörsyrade salter. Berzelius Kemi 6: 674 (1830). Keyser Kemien 3: 200 (1876: smörsyrad etyl). Björkman (1889). —
(2 d, 4) -SÅNGARE. (vard.) nedsättande: (schlager)sångare som sjunger (utpräglat) smäktande l. ”smältande” l. med ”smör” i rösten. Fogelström Minns 38 (1964). SvD(A) 1968, nr 96, s. 17. —
-SÅS. kok. om sås som väsentligen är tillredd av smör l. (förutom vätska, i sht vatten) har smör ss. huvudingrediens; äv. om smält l. brynt smör använt ss. l. i stället för sås. (T.) Butter-Brühe .. (sv.) smältadt smör eller smör-sås på mat, såsom på fisk (et)c. Lind 1: 490 (1749). Smörsås. I 60 gr. godt smör inarbetas 1 matsked mjöl att det blifver som en lös deg. Denna deg uppblandas med 3/8 liter vatten (osv.). Langlet Husm. 364 (1884). Smörsås (dvs.) sås av brynt el. smält smör. IllSvOrdb. (1955). —
-SÄMJA. (†) om en ss. ersättning för annan avgift överenskommen avgift l. skatt i smör. G1R 16: 593 (1544; ss. ersättning för biskopstionde). —
-TALLRIK. tallrik (l. assiett) varpå smör (läggs upp o.) framsätts på bordet; särsk. (i sht om ä. förh.) om speciellt utformat (o. vid högtidligare tillfällen använt) sådant bordskärl: tallriksliknande smörställ, smörfat l. dyl. BoupptSthm 3/11 1650. Then .. 1 st. Smör Talrick medh foot. Därs. 1689, s. 703 a. (En) smörtallrick med kupa. BoupptVäxjö 1872. —
-TAXA. (†) skatt l. avgift utgående i smör. G1R 8: 352 (1533). Öpet breff för Oleff Larson opå smörtaxen, som udi Veru sokn årligen falle pläger. Därs. 22: 423 (1551). 2RA 1: 238 (1723). —
(2 d, 4) -TENOR. (vard.) mer l. mindre nedsättande: (sliskigt) ”smältande” tenor; särsk.: person som sjunger med (sliskigt) smältande tenorröst, tenor med ”smör” i rösten. En äkta sortens smörtenor, fet af halsljud, smorde upp med ett par löpningar. SDS 1901, nr 68, s. 3. Det generar inte en bas att försöka sjunga smörtenor. DN(A) 1931, nr 40, s. 22. Vill du inte äta din välling? Välling som är så gott? sa jag med smörtenor. DN 1967, nr 16, s. 8. —
-TILLVERKNING~020. tillverkning av smör, smörframställning; äv. konkretare, särsk. om resultatet. Grotenfelt Mejerih. 150 (1886). Smörtillverkningen har .. (under 1896) beredt vår mejerihandtering .. ganska goda inkomster. TLandtm. 1897, s. 67. Smörtillverkningen vid mejerierna i riket var år 1905 28 mill. kg. LAHT 1908, s. 29. —
-TINA. (förr) (mindre) laggkärl till förvaring (o. transport) av smör, tina för l. med smör; jfr -bunke, -bytta 1. HovförtärSthm 1682, s. 1432. SvD 1970, nr 227, s. 12 (om utsmyckat kärl med lock och ben från 1808, sannol. använt för framsättning av smör på (fest)-bord). jfr: (En) Eke-Smörtijna. BoupptSthm 1671, s. 1699. —
-TIONDE. (förr) i smör (vanl. i 1 mark smör för var ko) utgående tionde (äv. alternativt presterad gm erläggande av penningavgift svarande till värdet av smöret). G1R 12: 52 (1538). —
-TISTEL.
1) (numera föga br.) växten Sonchus arvensis Lin. (som har gula blommor), åkermolke. Post Ogräsv. 70 (1891). Bolin Åkerogräs. 64 (1926).
-TJOCK. (numera bl. mera tillf.) tjock som smör, av smörkonsistens. EconA 1807, febr. s. 116 (om olja). —
-TOPP. (förr) toppformigt upplagt (o. utsirat) stycke smör (på festbord), toppformigt smörslag. Möller 1: 328 (1745). Bendz Landsv. 55 (1916). —
-TRILLING. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (särsk. i samband med smörberedningen) rundformat (”trillat”) stycke lantsmör. När smör-trillingen är nykärnad, tecknas han alltid med ett kors, till skydd emot förgerning på mjölken. Hyltén-Cavallius Vär. 1: V (1864). Han bär smörtrillingar till handelsboden åt sin mor. Moberg Sedebetyg 230 (1935). —
-TRÄ. (†) om laggat smörkärl. Skiuts för betingade Smör trän hoos Tunnbindare. HovförtärSthm 1771 A, s. 1980. —
-TRÄD.
1) (i sht i fackspr.) om vissa tropiska träd som innehåller en smörlik o. ss. smör l. matfett använd fruktsaft (l. växtsaft); särsk. (o. numera nästan bl.) dels: trädet Illipe butyracea Roxb., dels: trädet Pentadesma butyraceum Don, dels trädet Butyrospermum Parkii Kotschy. Nordforss (1805; bl. a. om Butyrospermum Parkii Kotschy o. kakaoträdet). Düben Vextr. 107 (1841; om Pentadesma butyraceum Don). Många väldiga träd inom tropikerna innehålla .. mjölksaft i sådan ymnighet, att hon begagnas som en uppfriskande dryck; de kallas derför ock koträd, mjölk- och smörträd. UB 5: 418 (1874). 2NF 19: 1348 (1913; om Illipe butyracea Roxb.).
-TUNNA. [fsv. smiörtunna] (förr) laggad tunna utgörande smörkärl; (smör)drittel; förr äv. i det bildl. uttr. sitta ensam i smörtunnan, ensam härska i godan ro (ngnstädes) l. dyl. 2SthmTb. 2: 195 (1552). Der Fan stygge fäst diupaste rötter och sitter ensam i smörtunnan. VDAkt. 1795, nr 468. HbSkogstekn. 883 (1922). —
-TYG. (†) om (tunt) tyg som lindas omkring smör l. läggs mellan olika lager smör i inpackningskärl o. d. LAHT 1884, s. 124. —
-TÅG. särsk. (om ä. förh.) om ordinarie godståg som enbart l. huvudsakligen fraktade exportsmör. SD(L) 1895, nr 315 B, s. 2. —
-TÅRTA. (numera mindre br.) smördegstårta. Crusenstolpe Mor. 1: 234 (1840). Krusenstjerna Fatt. 1: 235 (1935). —
-TÖREL. (†) kärnstav; anträffat bl. bildl. Kaliander hadhe förhållidt sigh utj ett samqwämbd såsom en narr, kalladt sigh smörtyrl till Flötwijk etc. ConsAcAboP 2: 264 (1661). —
-UPPLÄGGNING~020. uppläggning av smör; i sht om uppläggning av smör som serveras, särsk. konkretare, om resultatet. MeddEtnolUnders. 1942, nr 32, s. 3. —
-UTBYTE~020. särsk.: utbyte i (form av) smör (ur mjölk l. kärngrädde l. vid kärning). NerAlleh. 1871, nr 41, s. 3. —
-VAGGA. (om ä., i sht utländska, förh.) vaggliknande anordning för kärning, smörgunga. Fatab. 1977, s. 183. —
-VECKA. [jfr ry. masljanitsa] i vissa länder med grekisk-ortodox religion, särsk. förr i Ryssl.: vecka föregående fastan (under vilken kött redan är resp. var förbjudet medan smör o. ägg ännu får resp. fick förtäras o. varunder ett flertal folknöjen äger resp. ägde rum). Petreius Beskr. 6: 28 (1615). —
-VÅG. våg för vägning av smör; särsk. om (specialkonstruerad) våg för mätning (på mejeri) av vattenhalten i smör. KatalIndUtstSthm 1897, s. 114. LAHT 1918, s. 427. —
-VÄLLING.
2) (förr använd) spädbarnsvälling vari bl. a. brynt smör ingick. Hygiea 1921, s. 701. Wernstedt (1935). —
(1, 5 a) -VÄXT. (i sht i fackspr.) växt med smörliknande (o. i stället för smör l. ss. matfett använt) fett, växt med växtsmör. Talg- eller smörväxter. Jönsson Gagnv. 558 (1910; rubrik). —
-ÄLTNING. om en (efter sköljning med vatten företagen) bearbetning (för hand l. i maskin) av nykärnat smör varigm massan av smörkorn görs mera sammanhängande o. tillsatt salt inarbetas o. tillsammans med det kvarblivande sköljvattnet fördelas jämnt i densamma, ältning av smör. Hallstén o. Lilius (1896).
-maskin. maskin för ältning av smör; särsk. om sådan maskin vars verksamma delar utgöres av en rund roterande skiva (ett bord) varpå smöret bearbetas av en roterande räfflad vals. Langlet Husm. 855 (1884). —
-ÄSKA. (†) smörask. ÅngermDomb. 1646, s. 13. jfr (i dial.): Du kliver upp i smöräscha — du kommer upp på herrera'a — du spetar upp ett pinnhål högre till vär's. Spong Tavl. 57 (1946). —
-ÖGA. [fsv. smiöröga] (numera bl. i vissa trakter av Sv. o. i Finl., bygdemålsfärgat) smörhåla. Wallin Bref 65 (1846). —
-ÖRT.
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om vissa gulblommiga växter (som ansetts befrämja smörproduktionen); jfr -blomma 1; särsk. om växter av släktet Ranunculus Lin., i sht växten Ranunculus acris Lin., smörblomma. Linné Sk. 240 (1751; om R. acris Lin.). Lilja SkånFl. 243 (1838; om gulblommiga arter av släktet Ranunculus Lin.).
2) [växten har sannol. ansetts befrämja smörproduktionen] (†) växten Pinguicula vulgaris Lin., tätört. Dybeck Runa 1847, s. 11 (c. 1650). Lindestolpe FlWiksb. 35 (1716).
B (†): SMÖRS-RÄNTA, se A.
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) framställa smör, kärna. Lind (1738). Schultze Ordb. 4620 (c. 1755). När en käring med svarta klor skrek efter Lans att hon hade smör och honung att sälja var det Edla som svarade med värdighet: — Vi smörar själva. Ekman Häxring. 16 (1974).
2) i fråga om smörbildning o. d.
a) refl., förr äv. intr., om grädde (l. mjölk): (vid kärning) få l. uppfyllas av smörkorn, bli till smör (gm kornbildning); äv. opers.: (det) blir smör (gm kornbildning), (det) syns smörkorn (ss. tecken på smörbildning). (Eng.) The Butter is come, .. (sv.) miölken smörar sig. Serenius H 3 b (1734). Schultze Ordb. 4620 (c. 1755; intr. o. refl.). (Sv.) Smöra. .. (Fr.) Donner du beurre. Nordforss (1805). Smörar det sig än i tjärnan? Dens. Gräddan will icke smöra sig. ÖoL (1852).
b) (mera tillf.) refl., om gröt av grädde o. mjöl, vid kokning: få blåsor (l. dyl.) av smörfett. (Gröten) får under ständig omrörning .. koka en stund tills den ”smörar sig”, eller på ytan visa sig små bläddror af fett. Langlet Husm. 196 (1883).
3) anbringa smör på l. i (ngt).
a) bestryka l. smörja (ngt, i sht bak- l. stekform o. d.) med smör, ofta i p. pf. i adjektivisk anv.: (in)smord med smör (särsk. i uttr. smörat papper); äv.: breda (ut) smör på (bröd). Salé 136 (1664: smörat Paper). M. Jsraelis Krockij breff från tolgh, som förmäler .. om een smörader fyrck (sannol. för bruk vid svartkonst). VDP 1675, s. 681. Vi smöra det torvsvarta sura brödet, taga för oss av det sura fårköttet (osv.). Blomberg BlVulk. 65 (1924). Börja med att smöra en ugnssäker form lite lätt innan den tinade bladspenaten läggs i botten. DN 1970, nr 120, s. 18.
b) (numera i sht i vissa trakter) tillsätta (en klick) smör till (ngt). (Köket) hade en eldstad som var så stor att sex personer kunde sitta omkring den, den yppersta plats man kunde tänka sig för att dricka smörad rom. Malm Roberts Arund. 16 (1939). StKokb. 245 (1940; med avs. på soppa). Karl Oskar .. tänkte: Min flicka hittade god mat, hennes innanmäte sprängdes av sockrad och smörad korngrynsgröt. Moberg Utvandr. 165 (1949).
Särsk. förb. (till smöra, v.1 3 a): smöra av10 4. (tillf.) (på tallrikskant) stryka av smör (från kniv). (Hon) Öppnade dörren till matsalen och gick rakt på frukostbordet, tog ett grovt bröd, smörade av på tallrikskanten, några varma köttbullar (osv.). Idun 1951, nr 7, s. 25.
smöra ned10 4 l. ner4. (numera bl. mera tillf.) flotta l. smörja (se smörja, v. 10) ned (ngt l. ngn) med smör, sätta smörfläck(ar) på (ngt l. ngn); i sht refl. (i uttr. smöra ned sig). Möller (1790; refl.). Hirvensalo o. Hedlund (1963). —
SMÖRAKTIG, adj. som har karaktär av l. liknar (konsistensen hos) smör, smörlik; äv. i fråga om röst: som för tanken till smör, oljig. Miölken (hade) kommit at stå stilla i 6 timar, under hvilken tid, de smöraktige particlar hunnit flyta up och bettre samla sig til den efterföljande kärning. VetAH 1746, s. 79. Fruktköttet (av avokado) är gulgrönt i färgen, har en smöraktig konsistens och (osv.). NatLiv 2: 44 (1930). Propagandarutinen i Mulans ”speciella bulletiner” var monotont likartad. Först militärmusik, sedan hallåmannens smöraktigt lena röst. Lundwall Asimov StiftImp. 197 (1971). —
1) (numera bl. mera tillf.) som innehåller (rikligt med) smör l. är (rikligt) bestruken l. täckt med smör; särsk. dels: kletig l. nerkletad l. nedfläckad med smör, flottig, dels (om mat l. bakverk o. d.): som har (rikligt med) smör ss. ingrediens l. som är lagad med smör (o. är fin l. läcker). (Sv.) Smörig .. (lat.) sordidus, lutulentus. Schultze Ordb. 4620 (c. 1755). Smörig .. (dvs.) Bestruken med smör. Dalin (1854). Vid jernvägsrestaurantens fat / han spisar kryddad, mjölig, smörig mat. Heidenstam Vallf. 200 (1888). Vanda, som nu var riktigt frikostig på kyssar, räckte fram sin lilla smöriga mun. Palm BarnBroby 63 (1893). Nylander Hemma 9 (1904, 1909; om papper kring smörgåspaket l. dyl.). (De) möttes .. av en frestande doft av nybakta, smöriga kakor. Edqvist SvartSyst. 43 (1961).
2) (till konsistensen) smöraktig l. smörlik. Til .. Alunmalm föres .. det Alunhaltiga Stensmöret .. hvilket, såsom en smörig Materia, flyter utur Bergen på några ställen i Siberien, vid regnigt väder, men är mjöligt i torka. Rinman 1: 37 (1788). 2NF 20: 1042 (1914; om konsistens hos ost). Vid pressning mellan fingrarna (av torv med hög grad av förmultning) tränges mer eller mindre av själva torven, som till stor del är en smörig massa, ut mellan fingrarna. SvSkog. 46 (1928).
3) (vard., mera tillf.) (inställsam o.) vek l. mjäkig l. klemig l. dyl.; äv. (o. numera i sht) om tenor o. d.: (sliskigt) smältande; jfr smör 4. Pet ler sitt eviga, smöriga leende och tiger. Elgström PigK 11 (1929). Sven Bergvall .. var lagom smörig och enfaldig (i rollen som pensionatsägaren i S. Lopez' pjäs ”Il brutto e le belle”). OoB 1932, s. 392. Inne från salongen råmade den pederastiske operasångarens smöriga tenor. Krusenstjerna Pahlen 4: 345 (1933).
Avledn.: smörighet, r. l. f. till smörig 1—3: egenskapen att vara smörig. SAOL (1950). IllSvOrdb. (1955).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content