SNAGG snag4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. snagg, hörn, grälig mun, trut, ansikte (jfr äv. sv. slang snagg, näsa); jfr nor. dial. snag, framskjutande spets, udde, rev, fvn. snaghyrndr, som har framskjutande hörn, nyisl. snagi, framskjutande klippspets, pigg l. krok att hänga ngt på, eng. (sannol. från nord. spr. lånat) snag, grenstump som står ut från stam; möjl. rotbesläktat med sv. dial. snaka, snoka m. m. (se SNAKABISSE), o. NAGG, sbst.1 — Jfr RÖD-SNAGGA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemåls- l. slangfärgat) om människas mun, trut l. ”tryne”; äv. i utvidgad anv., om parti av ansiktet som omger mun (o. näsa), ”nos” (äv. övergående i bet.: ansikte); äv. oeg. l. bildl., särsk. dels i uttr. hålla snaggen, hålla munnen l. truten, hålla tyst, dels i uttr. draga in snaggen, betecknande att ngn har att dra sig tillbaka l. vika undan l. drar sig tillbaka osv. (för att inte riskera att få ett slag på munnen l. i ansiktet l. på annat sätt råka illa ut l. komma i svårigheter), dra in nosen l. hakan, dels [efter amerik. eng. slang keep one's nose clean] i uttr. hålla snaggen ren, hålla sig inom lagens råmärken. Så slog oss regnet i ”snaggen”. SöndN 1866, nr 10, s. 3. Herrn har färg upp i snaggen. Nordensvan Figge 13 (1885). Håll han snaggen, ärkepratare. Heidenstam Karol. 2: 332 (1898). Du har gått i Långholmssmoking nyligen, du, de syns i snaggen påre, du e så blek. Koch GudVV 1: 385 (1916). Det skulle bliva smörj för tyskarna och bäst för Bismarck att i tid draga in snaggen. Lagergren Minn. 1: 162 (1922). För diskussionens skull, som professorerna brukar säga, ska jag tro på dig. Men från och med nu ska du hålla snaggen ren, Joe. Östlund Cheyney BeskPill. 51 (1959).
SAOB
