publicerad: 1980
SNARLIGEN sna3rligen2, äv. sna3rlig2en, äv. SNARLIGT sna3rlig2t l. (numera bl. arkaiserande) SNARLIGA sna3rliga2, äv. sna3rlig2a, förr äv. SNARLIG l. SNARLIGAN, adv.; förr äv. med komp. snarligare (Phrygius MRosengren C 1 b (1608), HC11H 5: 72 (1671)) o. superl. snarligast (Topelius Vint. II. 1: 229 (1881)).
Ordformer
(-lega 1523. -lica 1531. -lig 1587—1844. -liga 1526 osv. -ligan 1613. -lige 1523—1561. -ligen 1544 osv. -ligt 1819 osv.)
Etymologi
[fsv. snarliga(n), snarlikan, snarlekan m. fl. former; jfr fd. snarliga (d. snarlig(en)), fvn. snarliga (nor. dial. snarlege); till SNARLIG l. (delvis) direkt till SNAR, adj.]
1) motsv. SNAR, adj. I 1, 2, ss. bestämning till verb betecknande rörelse l. förflyttning, dels med tanke på själva rörelsen osv.: under utvecklande av (mycket) snabb(a) l. hastig(a) rörelse(r) l. förflyttning(ar), dels med tidsaspekt: under användande av l. på (mycket) kort tid; äv. allmännare: på (sätt (särsk. kännetecknat av utveckling av snabb(a) l. hastig(a) l. brådskande rörelse(r) med l. förflyttning(ar) av kropp l. kroppsdel(ar) o. d.) som kräver) kort (mycket kort) tid; snabbt l. hastigt l. kvickt; i allmännare anv. äv. närmande sig l. övergående i bet.: lätt (se LÄTT, adj.2 10) l. lätteligen; numera bl. i vissa anv. (se under 2) där ovannämnda allmännare bet. sammanfaller med 2; jfr SNART 1. (Kvinnorna) gingo snarligha frå graffuena medh reddogha och mykin glädhi, löpandes till ath kungöra hans läryungar (att Jesus var uppstånden). Mat. 28: 8 (NT 1526; Bib. 1917: med hast). Jagh Herren wil thetta j sinom tijdh snarligha vthretta. Jes. 60: 22 (Bib. 1541; Bib. 1917: med hast). (Sv.) Snarligh (lat.) Festinanter, propere, .. raptim, .. alacriter, celeriter, cito, velociter. Helsingius Ee 7 a (1587). Din (dvs. världens) Rikdom är ett flycktigt lån, / En snarlig flytand' ström. Frese AndelD 51 (1726). (Sv.) Snarligen .. (t.) eilends. SvTyHlex. (1872). — särsk. (†) i det vid datering av brev l. skrivelser förekommande uttr. snarliga av l. snarliga skrivet (ut)i åtföljt av orts- o. tidsbestämning: i (all) hast skrivet o. sänt från resp. i (all) hast skrivet i. Snarlegha Aff worth Sloth Stocholm Toorsdaghen nesth fför magdalene Anno domini Mdxxiii. G1R 1: 113 (1523). Snarlica skriffweth i delzboo Lögerdagen äpter paska dagh. G1R 7: 535 (1531). Snarliga screfwet vthi Linköping, på then daghen .. (solen) ingick vthi .. (Kräftan) An: Christi 1608. Phrygius MRosengren A 4 b (1608).
2) (numera bl. i vitter l. högre stil) motsv. SNAR, adj. I 1, 3: (vid tidpunkt) inom (mycket) nära framtid l. inom så nära framtid l. det (allra) tidigaste som det är möjligt (särsk. liktydigt med: inom kort l. så fort som l. fortast möjligt); äv. närmande sig l. övergående dels i bet.: (tämligen) omedelbart l. genast l. strax (härefter l. därefter o. d.), dels: (mycket) tidigt; äv. utan bestämd gräns närmande sig l. övergående i 1; snart (se d. o. 2). (Till invånarna i Hall. o. Skåne:) gefwer eder in tiil Swenske men .. om i tet göre snarlighe taa wil iak taga eder alle tiil naader. G1R 1: 49 (1523). En dåre bewijsar sina wredhe snarligha, men then ther smälek fördölier, han är wijs. Ordspr. 12: 16 (Bib. 1541; Bib. 1917: samma dag); jfr 1. En dehl skiufwas och trängias på lächtaren wid bröstbrädet, at thet ibland .. knakar uti, hwar af snarligen then olyckan hända kunde, at bröstbrädet föllo neder. KulturbVg. 1: 8 (1741); jfr 1. Weste FörslSAOB (c. 1815; angivet ss. ngn gg förekommande). Sällan mötas, skiljas snarligt, / drömma om allt ljuft och farligt / lifvet i sitt sköte bär! Karlfeldt FridVis. 81 (1898). (Svenska Landsmålsföreningens i Helsingfors) samlingar torde snarligen utkomma i tryck. FoU 16: 22 (1902). Vi lagade oss snarliga ned i kajutan på vår rymliga koster och åto middag. Sparre PlåtM 119 (1914); jfr 1. Ena revet slogs ut och snarligen även det andra. Lundström Sjöfr. 137 (1929); jfr 1. (De nyblivna föräldrarna) var strängt skyldiga att snarligen överlämna sitt barn till Herren och Frälsaren. Moberg Invandr. 454 (1952). — särsk. i det numera obrukliga uttr. snarliga sägandes, betecknande ngt i den föregående framställningen nyss framfört ss. sagt inom l. (jfr 1) på (mycket) kort tid l. (allmännare) med (mycket) få ord l. (mycket) kortfattat l. rakt på sak l. rent ut; jfr SNART 2 b α. Soldaten påstår i det högste sig intet willia wijgas wed Maria Wulf, woro icke häller nyttigt, snarliga säijandes effter de på båda sijdor ähro illsinte och stridiga. VDAkt. 1724, nr 246.
3) (†) i komp., = SNARARE, adv. 2. Thet kan lätteliga skee, at dödhen kommer snarligare och them (dvs. de unga) öfwerfaller, än the hafwa honom förmodhat. Phrygius MRosengren C 1 b (1608). Ofta händer .. det, at när man gör någon författning, tänkandes at afwända faran ifrån sig, så anticiperar man den samma, och skyndar henne sig snarligare på halsen. HC11H 5: 72 (1671).
4) (†) i superl.: snarast (se SNARARE, adv. 3). Om så skulle ske, att Gud sänder mig .. någon oförutsedd lycka i denna verlden, .. så lär det snarligast vara att tillskrifva vår unge och nådige konungs besynnerliga gunst för lärdom. Topelius Vint. II. 1: 229 (1881).
Spoiler title
Spoiler content