SNIP sni4p, sbst.2, l. SNIB, r. l. m. (Weste FörslSAOB(c. 1817) osv.) ((†) n. Björkman(1889)); best. -en.
Ordformer
(snib 1775. snip 1792—1966)
Etymologi
[jfr d. snip, mlt. snip, inflammation i näbb hos höns; besläktat med nor. dial. snippa, snyfta, sv. dial. snifsa, snyfta, ä. d. snifte, snyfta, o. med d. snive (d. dial. äv. snibe, snebe, sneve), rots; sannol. av ljudhärmande urspr.]
(numera föga br.) rots. Lönqvist Bara 18(1775). Rotts eller Snip är en af de mest elakartade och farliga Hästsjukdomar .. genom sin smittbarhet och obotelighet. Florman Hushållsdj. 97(1834). BonnierLex.(1966; betecknat ss. föråldrat).
